På tisdag presenterar den nya regeringen sin budgetproposition för 2023. Vad gäller plånboksfrågorna har få konkreta förslag presenterats på förhand.
Budgetarbetet är en delikat balansgång för politikerna, säger privatekonomerna. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) blir nästa års budget "svagt åtstramande". Den stora utmaningen är att stötta hushållen i den stundande lågkonjunkturen, utan att driva upp inflationen.
Summerar vi det vi vet på förhand, inklusive högkostnadsskyddet mot höga elpriser som ligger utanför budgeten, kommer hushållen inte helt kompenseras för de stora utgiftsökningarna, säger Länsförsäkringars privatekonom Emma Persson.
– Det hoppas jag att människor har räknat med och att man måste ta lite höjd för egen del i att det fortsatt kommer vara en rätt så ansträngd tid för plånboken.
Drivmedel och reseavdrag
Regeringen föreslår att skatten på bensin och diesel ska sänkas med ungefär en krona per liter från första januari, men samtidigt gör indexeringen av skatten att priset stiger nästan lika mycket vid årsskiftet. En liter bensin väntas bli 14 öre billigare vid pump och dieselpriset 41 öre lägre.
– Jag tror dock att de som kämpar med höga drivmedelsutgifter hade önskat sig mer. Men just i det här läget är nog alla sänkningar välkomna, säger Emma Persson.
Det som kommer få störst effekt på dieselpriserna är kraftigt sänkt reduktionsplikt, enligt regeringen. Men den ändringen sker tidigast 2024.
Regeringen vill även behålla nuvarande reseavdragssystem för bil. Schablonbeloppet för avdraget för arbetsresor med egen bil höjs bland annat också från 18:50 kronor till 25 kronor per mil.
ISK-spar
Regeringen vill också att sparande upp till 300 000 kronor ska vara skattefritt på ISK-konton.
– Det kanske inte har sin största betydelse i kronor och ören, utan i signalvärdet. Att man verkligen trycker på värdet av att ha ett eget sparande, säger Persson.
– Det här är ett bra steg i rätt riktning.
Skattesänkningar?
Syftet med finansminister Elisabeth Svantessons presskonferens förra måndagen var antagligen att tona ned förväntningarna inför budgetpropositionen, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques.
Moderaterna föreslog i valrörelsen sänkt inkomstskatt för drygt 30 miljarder kronor. I Tidöavtalet mellan regeringen och SD står det att skatten ska sänkas under mandatperioden, dock inte när och med hur mycket.
Arques förväntar sig att det kommer hända någonting på skattesidan, men vad det blir återstår att se.
– Man vill nog akta sig för att bedriva en finanspolitik som motverkar effekten av Riksbankens penningpolitik.
Stöd till de hushåll som har minst marginaler och drabbas hårdast av den stigande inflationen kommer privatekonomen att titta extra efter, säger han.
– Barnbidrag, bostadsbidrag och bostadstillägg är sådana grejer som jag kommer kasta mig över när rapporten kommer på tisdag morgon.
Amorteringskrav
Även Emma Persson tror att stödåtgärderna för hushållen kommer att få hållas tillbaka i 2023 års budget. Ett slopat eller pausat amorteringskrav är något som regeringen antagligen kommer att vänta med.
– Det är min gissning, att man kommer att avvakta med ett pausat amorteringskrav, säger Persson.
– Det tror jag nog att man kommer att hänvisa till Finansinspektionens ställningstagande att det inte är en bra idé just nu.
Rättad: I en tidigare version fanns ett stycke om reseavdraget som var felaktigt. Schablonbeloppet som höjs gäller för avdrag för arbetsresor med egen bil.