På väg in till Cementas huvudkontor i Slite upplyser en dataskärm om att den som "känner oro i den osäkra situation som som vi nu befinner oss i" kan få samtalsstöd. Att regeringen har lagt fram ett lagförslag som skulle ge företaget möjlighet att fortsätta bryta kalk under begränsad tid betyder inte att Cementas problem är lösta.

– Det är ett steg i rätt riktning. Men många frågetecken återstår innan vi kan producera cement långsiktigt, säger fabrikschefen Matilda Hoffstedt.

Cementa jobbar med tre tillståndsansökningar. Företaget har lämnat in en ansökan till regeringen om att få bryta kalksten i tre år, på den sten som ingår i det befintliga tillståndet. Även en mindre ansökan där några nya områden tas i anspråk förbereds.

– Så att vi får lite andrum och kan hålla produktionen i gång. Men under nästa år planerar vi också en ansökan om komplett täkttillstånd, säger Hoffstedt.

Många turer

I juli avvisade Mark- och miljööverdomstolen Cementas ansökan om ett tjugoårigt tillstånd för kalkstensbrytning eftersom miljökonsekvensbeskrivningen ansågs för dålig. Därefter sade Högsta domstolen nej till att ta upp Cementas överklagan varpå regeringen aviserade tillfälliga ändringar i miljöbalken för att undvika nationell cementkris. Den lösningen sågades som grundlagsvidrig av Lagrådet, vilket regeringen struntade i när den gick vidare med sitt lagförslag.

– De senaste månaderna har varit lite upp och ner, konstaterar Kjell Wahlström, ordförande för IF Metall på Slitefabriken.

Turbulensen har satt sina spår på golvet, där en del är mer oroliga och andra mindre.

– Grundinställningen är att allt kommer att ordna sig. Företagsledningen har varit transparent med information från dag ett och det har betytt mycket för de anställda.

Produktionsmekanikern Tobias Ladufält, 42, diskuterar situationen dagligen med sina kollegor. Han är rädd för att förlora jobbet.

– Får alla gå vet jag inte om jag kan hitta ett nytt jobb på Gotland. Ska min fru säga upp sig för att följa med mig till fastlandet då? säger han.

– Regeringens besked gav oss lite andrum, men jag känner mig ändå inte trygg eftersom det inte säkrar all framtid för min del.

Viktiga kunder

Cementa är med sina 230 anställda den enskilt största arbetsgivaren i Slite. Trots att orten knappt har tvåtusen invånare finns här två matbutiker, ett apotek och ett systembolag, vilket många menar inte skulle vara fallet om det inte vore för cementfabriken.

På pizzerian på torget kommer en man in för en eftermiddagsöl. I övrigt är det tomt bland borden, det har gått någon timme sedan lunchen. Ägaren Omid Ghaneri, 33, är orolig över vad som väntar restaurangen om Cementa skulle försvinna.

– På sommaren kommer det turister men på vintern är de anställda hos Cementa viktiga kunder. Många bor här och tar med familjen hit för att äta på helgerna.

Hotell Slitebaden har just stängt uthyrningen för säsongen men när TT kommer på besök jobbas det febrilt med restaurangen som ska hålla öppet året runt. De nya ägarna slog upp hotellets portar i februari, lagom till Cementas årliga underhållsstopp.

– Då kom många till Slite för att jobba med fabriken, säger Annica Österberg.

– Cementa är viktigt för hela Slite. För att det ska vara en ort som människor vill bo i och besöka måste det finnas ett serviceutbud. Utan Cementa skulle säkert en av mataffärerna få stänga.

Från hotellet syns fabrikens skorstenar sträcka sig mot himlen. Det ständiga mullret är inget som stör, enligt Österberg.

– Det är ett tryggt ljud. Och siluetten är ganska vacker, kisar man ser det nästan ut som Manhattan, säger hon med ett skratt.

"Skitigt"

Men pensionärsparet Sonja och Lars-Inge Söderberg, som bor granne med fabriken som är en av Sveriges största utsläppare av växthusgaser, är inte lika positiva.

– Det är så skitigt, det regnar kolstoft. Det ser ut som i Östtyskland, säger Lars-Inge Söderberg.

Han är kritisk till Cementa, trots att han har jobbat på fabriken i större delen av sitt liv. Paret tror att Slite kan klara sig bra utan cementjätten.

– Det skulle kunna bli jättefint här, det är många som inte vill bo här på grund av fabriken, menar Sonja Söderberg.