Under pandemin uppmanades medarbetare att stanna hemma även vid lindriga sjukdomssymtom. Den kortare sjukfrånvaron ökade kraftigt.

I vanliga fall betalar arbetsgivarna sjuklön de första 14 dagarna för anställda som är hemma sjuka. Men under pandemin stod staten för en stor del av sjuklönekostnaderna för att stötta företagen.

Nu visar en ny analys från Försäkringskassan att notan för staten landade på totalt 41 miljarder kronor från april 2020 tills att stödet togs bort helt i mars 2022.

Sjuklönekostnader fördubblades

Summan kan jämföras med hur mycket pengar som brukar betalas ut årligen i allmän sjukpenning, från att en person har varit sjukskriven mer än 14 dagar.

– Den summan ligger på ungefär 35–40 miljarder årligen. Det här handlar alltså om lika mycket som det, och mer därtill. Då kan man få en uppfattning om hur mycket pengar det handlar om, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.

Under de första månaderna av pandemin mer än fördubblades arbetsgivarnas sjuklönekostnader varje månad. Staten täckte hela arbetsgivarnas sjuklönekostnad under april−juli 2020. Senare under pandemin ersattes arbetsgivare för de sjuklönekostnader som översteg det normala.

Stor ökning inom vård- och omsorg

Under 2020 och 2021 var arbetsgivarnas sjuklönekostnader 41 procent högre än året innan pandemin, räknat som årsgenomsnitt, visar analysen.

Vissa branscher var mer drabbade än andra. Inom vård- och omsorg var ökningen i sjuklönekostnad under 2020 och 2021 68 procent, jämfört med 2019.

– Det är jobb där man sällan kan arbeta hemifrån. Det är människor som måste finnas på sina jobb, och som måste vara friska för att kunna vara där. Så det är ändå en förväntad utveckling, säger Ulrik Lidwall.

Även branscher som gruvnäringen, jordbruk, skogsbruk och fiske ligger högt upp när det gäller ökningen av sjuklönekostnaderna.

– Generellt så påverkades näringslivet mycket av pandemin och restriktionerna. Både direkt när marknaden försvann, men också av hög sjukfrånvaro bland personalen, säger Ulrik Lidwall.