Från och med i år slopas uppskovsräntan på reavinstskatt. Det innebär att det inte kostar något att vänta med att betala in reavinstskatten – ett slags räntefritt lån från staten.
Åtgärden är en del av januariavtalet mellan regeringspartierna. Syftet är att öka rörligheten och minska inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Argumentet från många håll har varit att kostnaden för att skjuta upp reavinstskatten är för hög, och det hindrar folk från att flytta.
Nu blir det gratis att låta bli att betala skatten för den som säljer en bostad och köper en ny, i alla fall på vinster upp till tre miljoner kronor. Det innebär att den som flyttar kan använda hela reavinsten till att köpa en ny bostad, och att skatteproblemet blir uppskjutet tills den nya bostaden säljs — en fråga för arvingarna, i många fall.
– Jag tror att en förändringen betyder mest för äldre villaägare som bott länge i sina bostäder, och som säljer för att flytta till en bekväm lägenhet. Som kvinnor som blivit änkor med låg pension. Tidigare har det varit en så dålig kalkyl att flytta, säger Annika Creutzer, fristående privatekonom.
Lite bättre kalkyl
Visst, det är oftast dyrare att bo i lägenhet än i sin villa där man bott i årtionden och kanske betalat av sina lån, och så kommer det att vara nu också. Men den slopade uppskovsräntan gör ändå kalkylen något bättre för de äldre, tror hon.
Det finns möjlighet att "backa" beslutet att betala reavinstskatt, och under vissa förutsättningar kräva uppskov i efterhand för försäljningar under 2015 fram till 2019. Då betalas den inbetalda skatten tillbaka, vilket kan vara lockande för många, exempelvis för att lösa lån. Men det gäller att noga undersöka hur reglerna ser ut i olika situationer och inte glömma den där skatteskulden i framtiden.
– Uppskjuten skatt blir ytterligare en sak att hålla koll på, till exempel om man har särkullbarn och blir änka eller änkling, och vid skilsmässor, säger Annika Creutzer.
Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, tror också att det är gruppen äldre som vinner på den slopade räntan. Fast det gör ganska lite för rörligheten generellt, tror hon.
– Jag tänker mig att effekten blir marginell. Det finns andra anledningar till att man flyttar. Men i enskilda fall kan det påverka. För äldre som bott länge, och kvinnor med dålig pension. Men jag kan ha fel, säger hon.
Många vill ha större
Antalet bostäder som kom ut på marknaden under december förra året har varit högre jämfört med samma månad 2019, i alla fall enligt Hemnets statistik, berättar Staffan Tell, talesperson på Hemnet. 4 728 bostadsrätter kom ut på marknaden, jämfört med 3 842 under 2019. När det gäller villor kom 1 794 ut i fjol, mot 1 561 2019.
– Nu är det inte högsäsong, men vi ser att det har varit en efterfrågan på större bostäder, säger han.
Han tycker också att det är svårt att säga säkert om den slopade uppskovsräntan kommer att resultera i ökad rörlighet.
– Men vi kan anta att det finns en grupp äldre som vill flytta. Det finns en missmatch på marknaden, yngre bor ofta för litet och äldre bor ofta för stort, säger Staffan Tell.