Andersson: Strategin inte ekonomiskt motiverad

Den svenska regeringens coronastrategi har inte utformats för att ge ett så bra ekonomiskt utfall som möjligt, enligt finansminister Magdalena Andersson (S). –En sådan diskussion har vi aldrig haft i regeringen, säger hon till TT.

Finansminister Magdalena Andersson (S) är främst oroad över coronakrisens effekter på svensk arbetsmarknad, med minskat arbetskraftsdeltagande och ökad arbetslöshet.

Finansminister Magdalena Andersson (S) är främst oroad över coronakrisens effekter på svensk arbetsmarknad, med minskat arbetskraftsdeltagande och ökad arbetslöshet.

Foto: Jessica Gow/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-06-10 06:01

Det är Folkhälsomyndighetens experter som har tagit fram beslutsunderlaget för Sveriges strategi för att begränsa smittspridningen. Åtgärderna har inte anpassats av regeringen för att begränsa effekterna på BNP eller arbetslöshet, enligt finansministern.

– Det vi har gjort är att vi har följt de rekommendationer som vår expertmyndighet har kommit med på det här området. Vi har till skillnad från en del andra regeringar inte suttit på vår kammare och hittat på egna åtgärder. Vi har följt de råd vi har fått, säger hon.

Hypotetisk fråga

Frågan om vad som hade hänt med svensk BNP om regeringen hade valt en hårdare coronastrategi med mer restriktioner ser hon som hypotetisk.

– Det är ju en fråga som ekonomer säkert kommer att räkna på efter det här. Jag är ju fokuserad på de arbetsuppgifter jag har här och nu och att försöka hantera krisen och dämpa effekterna.

TT: Klarar sig Sverige bättre eller sämre än andra länder så här långt?

– Det är svårt att bedöma, inte minst för att statistiken ännu inte är jämförbar eftersom vi har insamlingsproblem. Däremot finns det en del data som tyder på att konsumtionsfallet i Sverige inte har varit lika stort som i en del andra länder.

Skillnader överdrivna

Hon tillägger att det kommer att dröja innan hela coronakrisen kan utvärderas.

– Den typen av data har vi inte nu.

Samtidigt vänder hon sig mot bilden av Sverige som målats upp, särskilt i utländska medier, som ett land med en radikalt annorlunda coronastrategi och ett större problem med smittspridning.

– Jag tror att det är för tidigt att utvärdera strategier vad gäller smittspridning och detta har väl i ärlighetens namn också överdrivits lite grann, inte minst i internationell press, säger hon.

Det är för finansministern uppenbart att en rad andra faktorer också påverkar hur Sverige klarar coronakrisen ekonomiskt, som inte har med smittskyddsstrategin att göra alls.

– Ta Danmark där man stängde väldigt mycket, det påverkar ekonomin där och då. Men i det långa loppet är deras exportvaror medicin och mat och deras export påverkas mycket mindre än Sveriges export, som ju är lastbilar och bilar och liknande.

– Och blir det begränsad turism kommer ju länder som Spanien, Italien och Kroatien drabbas väldigt mycket, säger Magdalena Andersson.

Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S).
Fakta: Räknar med BNP-fall på cirka 7 procent

Finansminister Magdalena Andersson (S) bekräftade på sin senaste uppdatering av det ekonomiska läget bilden av att svensk ekonomi verkar vara på väg att återhämta sig något, men från en stor nedgång under våren.

Regeringen har på några månader lanserat budgetpåverkande stödåtgärder för cirka 250 miljarder. Ovanpå det har program för statliga garantier och likviditetsstöd lagts för ytterligare 565 miljarder.

Finansdepartementets tillväxtprognos för Sverige ligger sedan i maj på cirka minus 7 procent i år. Finansministern är just nu mest oroad över arbetslösheten, som befaras öka till 11 procent.

Sveriges coronastrategi har ifrågasatts, särskilt bland utländska experter, för att inte ha bromsat smittspridningen tillräckligt. Sverige ligger just nu på sjunde plats i världen när det gäller antalet bekräftat döda i covid-19 per invånare, enligt John Hopkins-universitetets beräkningar. I Sverige har 46,1 av 100 000 invånare avlidit av sjukdomen hittills. Det är en betydligt större andel döda per invånare än i övriga Norden sammanlagt. I Danmark ligger andelen på 10,2 covid-19-dödsfall per 100 000 invånare. I Finland och Norge är andelen ännu lägre, på 5,8 respektive 4,5 dödsfall per 100 000 invånare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!