Argentina går vidare i jakten på skuldlättnad

Argentinas regering bekräftar i ett presidentdekret det avtal om skuldrekonstruktion som nåddes tidigare i augusti. Avtalet ska nu läggas fram till USA:s finansinspektion (SEC) – ett avgörande steg i kampen för att säkra överenskommelsen.

Argentinas president Alberto Fernández.

Argentinas president Alberto Fernández.

Foto: Juan Mabromata/AP/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-08-16 08:30

Den 4 augusti nådde det kraftigt skuldtyngda landet sent omsider en uppgörelse. Tre grupper av långivare godkände då en omstrukturering av skulder på 65 miljarder dollar, motsvarande cirka 570 miljarder kronor.

Helgens framlagda presidentdekret bekräftar att regeringen godkänt överenskommelsen. I ett uttalande uppger regeringen nu att avtalet går vidare till SEC under måndagen, i syfte att "framkalla balans i offentliga finanser, ge säkerhet till den privata sektorn och förse landet med en ny plattform för tillväxt".

Den tidigare tidsfristen för fordringsägarna att acceptera erbjudandet var satt till den 24 augusti, ett datum som tros komma att flyttas fram något för att ge SEC tid.

Argentina har under våren upprepade gånger ställt in räntebetalningar à 500 miljoner USA-dollar, cirka 5 miljarder kronor, till långivare. För att undvika en fördjupad finansiell och politisk kris har försök att nå en skuldrekonstruktion pågått sedan början av sommaren.

Fakta: Ohållbar skuldbörda enligt IMF

Internationella valutafonden (IMF) varnade redan i februari för att Argentinas skuldbörda återigen blivit ohållbar, på omkring 90 procent av landets BNP. Lånen kostar för mycket för landet att hantera, enligt IMF.

Situationen har förvärrats snabbt i covidkrisen, som vid sidan av ett BNP-ras har tryckt ned landets valuta, peson, och lyft räntorna på landets obligationer samtidigt som landets valutareserv nu töms snabbt.

Argentinas totala skuld uppgår till 323 miljarder USA-dollar (motsvarande 3 100 miljarder kronor), varav 44 miljarder till IMF.

Den skuldrekonstruktion som det nu förhandlas om skulle beröra runt 65 miljarder dollar av lånen. Regeringen vill dels sänka kupongräntorna rejält, men även införa ett moratorium på betalningar under tre år, vilket direkt skulle sänka landets finansiella kostnader med över 20 miljarder dollar.

Källor: Financial Times, Reuters

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!