Inflationstakten, prisförändringarna på årsbasis enligt måttet KPIF, steg i april 2,5 procent, jämfört med 1,9 procent i mars, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Det betyder att prisökningstakten nu ligger över Riksbankens mål på 2 procent. Men den kraftiga uppgången var väntad och har sina förklaringar.
"Det har nu gått ett år sedan pandemin tydligt påverkade priserna. De kraftiga prisfallen i april i fjol påverkar nu inflationen uppåt", skriver Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Kraftiga fall i fjol
I april förra året föll priserna kraftigt på bland annat drivmedel, el, kläder, logi och gym. Inflationen föll i april 2020 till -0,4 procent.
Och toppen är nog nådd för nu. I maj och framåt sommaren sjunker inflationen tillbaka under två procent igen, snarare närmare en procent, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
– Så det här är inte en tillräckligt stor uppgång för att ändra Riksbankens agerande, de kommer att ligga kvar på nollränta under överskådlig tid, säger han.
Högre matpriser
Men inflationen är ovanligt svår att göra prognoser på i nuläget. Det finns risker för stigande priser, med högre råvarupriser världen över och stigande spannmålspriser. Det senare lär landa i de svenska livsmedelsbutikerna i höst, enligt Torbjörn Isaksson.
– Det handlar inte om någon dramatisk uppgång, säger han och nämner 2,5-3 procent högre matpriser framåt hösten.
Åt andra hållet på inflationen verkar fortsatt relativt låga löneökningar och en förstärkt kronkurs vilket pressar importpriserna.
Motsatsen i USA
Just valutakursen är det som skiljer mot USA där oron för stigande inflation är desto större och som skrämmer världens aktieinvesterare till och från. Dollarn har försvagats, vilket gör importen dyrare, parat med stora stimulanspaket, enligt Torbjörn Isaksson.
En högre amerikansk inflation kan trigga räntehöjningar från USA:s centralbank, ett potentiell sänke för aktiebörserna.