– Det är en ganska stor överraskning, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren håller med.
"Detta ger stöd till vår syn på det underliggande inflationstrycket som lågt och att inflationen kommer att ligga långt under Riksbankens mål under andra halvåret i år", skriver Holmgren i en kommentar.
Kronan en våt filt
Pådrivande faktorer bakom prisutvecklingen är skärpta coronarestriktioner och den starkare svenska kronan. Jämfört med för ett år sedan har den svenska kronan lyft med 20 procent mot dollarn och 12 procent mot euron. Valutaeffekten lägger en våt filt på inflationen då den gör importerade varor och tjänster billigare.
Men måttliga löneökningar i Sverige bidrar också till att hålla nere kostnadstrycket i den svenska ekonomin.
– Det var en stor del av 2020, då det inte vara några löneökningar alls. Sedan kom det ganska måttliga justeringar i den försenade avtalsrörelsen, säger Isaksson.
Att priserna ändå stiger hänger till stor del samman med högre energipriser och att priserna på kläder ökade mer än väntat.
Priserna på kläder ökade med nästan 5 procent i årstakt, den högsta ökningstakten på fem år. Men detta ses av SEB:s Olle Holmgren som en tillfällig effekt som kommer att ebba ut under våren.
Det har samtidigt blivit dyrare att fylla bilen med bränsle och elräkningarna har ökat rejält i år jämfört med i fjol.
– Så jag är inte helt säker på att alla konsumenter där ute upplever att inflationen är särskilt låg, säger Isaksson.
Svårt att tolka siffrorna
Torbjörn Isaksson tycker att det är läge att ta inflationstalen just nu med en nypa salt. Pandemin har ändrat konsumtionsmönstren och leder även till att en del varor och tjänster inte alls prissätts längre. Denna effekt var större i fjol, men finns fortfarande kvar och gör att en del av inflationen är ovanligt svår att beräkna.
– Det är väldigt låg efterfrågan på många tjänster och det gör det lite svårt att tolka siffrorna, säger han.
För Riksbanken kan utvecklingen av inflationen bli ett problem om den oväntat låga inflationen omvandlas till lägre inflationsförväntningar, varnar Isaksson.
– Om det förväntas låga prisökningar blir det ännu svårare att få inflationen dit Riksbanken vill ha den.
Efter de oväntat låga inflationstalen för februari räknar marknaden med en liten men ändå mätbar risk för en räntesänkning – kanske redan i sommar. Både Nordeas ekonomer och Riksbankens direktion räknar dock med att reporäntan ligger kvar på noll procent under överskådlig framtid.
– Det är inte många punkter man räknar med, men det illustrerar att det är åt det håller marknaden ser riskbilden. Marknaden leker med tanken att det kan bli en räntesänkning i sommar, säger Isaksson.
Under våren räknar många med tillfälligt högre inflation i Sverige, då jämförelsetalen från 2020 – särskilt vad gäller energipriser – var extremt låga. Men detta ses som en tillfällig effekt, som inte borde få konsekvenser på räntor och penningpolitik.