Från april till och med juni minskade bruttonationalprodukten med 8,6 procent, enligt SCB:s preliminära beräkningar.

Det finns ingen historisk motsvarighet till en så stor nedgång under ett kvartal under efterkrigstiden. Varken 1990-talskrisen eller den globala finanskrisen 2008-2009 sänkte svenskt BNP som konsekvenserna av coronapandemin har gjort, enligt Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN.

Professorn noterar samtidigt att det trots allt ser lite bättre ut än vad man kunde tro för bara ett par månader sedan.

– Siffrorna är nog mindre negativa än de som både finansdepartementet och Konjunkturinstitutet byggt sina prognoser på, om ett BNP-fall under hela året på runt sex procent, säger Lars Calmfors.

"I linje med förväntan"

Han skickar dock med en brasklapp:

– BNP-siffrorna ska tolkas med försiktighet, de revideras ofta ganska mycket i efterhand. Så är det både i Sverige och i andra länder. Dessutom hänger helårsutfallet helt på hur smittspridningen utvecklas i höst.

Andreas Wallström, tillförordnad chefsekonom på Swedbank, konstaterar att de flesta på marknaden precis inför SCB:s första beräkning av BNP-utfallet i andra kvartalethade räknat med ett något mindre BNP-ras än vad det blev.

– På marginalen var den lite sämre än vad vi räknat med. Men givet den stora dramatiken under andra kvartalet var det i stora drag i linje med förväntan, säger han.

"Mer robust än många trodde"

Överlag har Sverige rent ekonomiskt klarat krisen bra, enligt John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– Fram till för någon månad sedan trodde jag fallet skulle bli i storleksordningen 15 procent. Man får nog säga att ekonomin visat sig vara mer robust än vad många – inklusive jag – trodde, säger John Hassler.

Till vilken grad den svenska strategin för att bekämpa coronaviruset har påverkat ekonomin är alldeles för tidigt att säga, enligt Torbjörn Isaksson, analyschef på Nordea.

– Det är många som vill dra långtgående slutsatser, men det är för tidigt för det. Hur pandemin utvecklas framöver är minst lika viktigt som hur stor nedgången är och det återstår att se, säger han.

Han påminner om att stimulanser och stödpaket ser ungefär likadana ut i alla länder och att de har varit viktiga för att mildra krisen och skapa förutsättningar för en återhämtning.

Bättre än andra länder

Trots det väldiga fallet i BNP tycks Sverige ha klarat sig bättre än andra länder. Inte minst i södra Europa.

Även jämfört med USA och Tyskland så är nedgången mindre, enligt Torbjörn Isaksson.

– Norge och Danmark har däremot inte fallit lika brant som Sverige, säger han.

John Hassler tycker att SCB:s preliminära beräkningar visar att Sveriges relativt öppna ekonomi i coronakrisen – utan lika hårda restriktioner för att begränsa smittspridningen som i jämförbara länder – inte verkar ha gett några ekonomiska fördelar jämfört med länder som Tyskland, Norge och Finland.

– Detta trots att de vidtagit mer drastiska åtgärder. Det verkar som att rekommendationerna om att inte resa eller gå på restaurang har haft ungefär samma effekt på beteendet som en formell nedstängning, säger Hassler.

Att BNP-raset i länder som Italien och Spanien är betydligt större förklarar han med att de värst drabbade sektorerna, som turism, hotell och restauranger, är betydligt större där.

Lång väg tillbaka

Även Andreas Wallström konstaterar att Sverige verkar ha klarat sig bättre än många andra länder. Men han tillägger att det viktiga nu inte är exakt hur det har sett ut under ett enskilt kvartal.

– Den stora frågan är hur återhämtningen kommer att se ut på längre sikt.

Med stöd från barometrar och inköpschefsindex som pekar uppåt räknar många med en viss återhämtning för svensk ekonomi i tredje kvartalet.

Andreas Wallström är dock inte övertygad om att botten är nådd.

– BNP kan fortsätta att gå ner lite under det tredje kvartalet. Det handlar framför allt om exporten och investeringarna, där kommer återhämtningen att dröja. Återhämtningen blir sen inte särskilt imponerade, det kommer att ta lång tid innan vi är tillbaka på samma nivåer som innan krisen.

TT: Hur lång tid då?

– Det kan ta två till tre år, säger han.