Finansminister Magdalena Andersson (S) tycker enligt sin presentation av förslaget att det finns "väldigt stora vinster" i bankerna att beskatta.

– Det finns möjlighet för dem att bidra lite mer till det gemensamma och minska riskerna i ekonomin, säger hon.

Från branschen varnas det dock för högre räntor för hushåll och företag som en konsekvens av den nya skatten.

– Det är rättsosäkert. Varför ska just bankerna betala mer i skatt? Det hade varit rimligare att höja bolagsskatten för alla företag om det behövs mer skatteintäkter, säger Andreas Håkansson, analytiker på den danska storbanken Danske Bank.

"Riskerna täcks redan"

Han tillägger att de storbanker som berörs mest av förslaget redan i dag betalar betydligt mer i skatt och avgifter än de flesta andra storbolag på Stockholmsbörsen – trots att de generellt har lägre lönsamhet.

– Och varför ska skatten bara gälla stora banker? Varför inte också mindre banker, där risken egentligen är större? frågar han sig.

TT: Men ska inte storbankerna betala för att staten är yttersta garant när systemviktiga banker hamnar i kris?

– Bankerna betalar redan en resolutionsavgift och avgift till den statliga insättningsgarantin. Riskerna täcks redan upp med detta.

Bankföreningens vd Hans Lindberg är inne på samma spår. Han har redan anmält tidigare förslag om en svensk bankskatt till EU-kommissionen och han anser att både tidigare och det nya förslaget – det tredje på fem år – strider mot EU-rätten.

– Alla problem vi har lyft till EU-kommissionen finns kvar, säger han.

Förstärker snedvridning av konkurrens

Bland annat anser Bankföreningen att skatten strider mot EU:s regelverk om statsstöd.

Lindberg reagerar samtidigt starkt mot att regeringen nu även vill beskatta svenska bankers filialer utomlands.

– Då förstärker man konkurrenssnedvridningen ytterligare mellan svenska banker och utländska banker.

Han ser dessutom en stor risk för att konkurrensen mellan banker och det som brukar kallas skuggbanksektorn, som erbjuder banktjänster utan att omfattas av bankregelverket, snedvrids av skatten. Snedvridning riskerar även att drabba storbanker i konkurrensen med mindre banker.

– Det är en investeringsskatt, säger Lindberg.

Kan bromsa klimatinvesteringar

Scenariot han målar upp är att banker i Sverige antingen måste höja räntor och avgifter eller skära ned personal för att hantera bankskatten. Detta befaras i sin tur slå mot tillväxt och investeringar i den återhämtning som svensk ekonomi går in i på väg ut ur covid-19-pandemin.

Lindberg tror även att skatten kommer bromsa klimatinvesteringar som behövs för att nå målen i Parisavtalet.

Magdalena Andersson väljer att beskriva förslaget som en riskskatt och tycker inte det är konstigt att även beskatta de svenska bankernas filialer i andra länder då de också utgör en risk för svensk ekonomi.

Syftet med den nya skatten är skapa mer manöverutrymme vid en kris i det finansiella systemet, men även stärka de offentliga finanserna, uppger hon.

"Vi är överens"

I den förra remissrundan pekade Finansinspektionen på brister i skattens utformning och att bankernas skulder i absoluta tal är ett dåligt mått på risken i en banks verksamhet. Riksgälden var också kritisk till utformningen.

TT: Tror du att ändringarna är sådant som Finansinspektionen tycker är tillräckligt?

– Det får vi naturligtvis se, det är därför vi skickar ut det på remiss. Men flera remissinstanser har pekat att det här vore en bra förändring, säger Magdalena Andersson.

Förslaget är en del i en överenskommelse mellan januaripartierna, det vill säga regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

– Det finns mycket goda möjligheter att få igenom en bankskatt, vi är överens inom januaripartierna och det här är tänkt att komma i höstens budget.