– Har man ett överskott på en tredjedels procentenhet av BNP, och du har en nominell tillväxt på runt 4 procent, så tar det 5-10 år att komma tillbaka ner till skuldankarets nivå på 35 procent, säger riksgäldsdirektören Hans Lindblad till TT.

Uttalandet görs sedan han höjt prognosen för den offentliga svenska skulden till 45 procent av BNP 2021.

Professor Lars Calmfors ställer sig tveksam till kalkylen. Han tror att skuldkvoten kommer att öka betydligt mer i krisens spår, kanske upp mot 60 procent av BNP.

Inflation minskar skulden

Och när skulden sedan ska börja betas kommer det behövas skattehöjningar eller budgetåtstramningar, tror Calmfors – om inte Riksbanken släpper i väg inflationen över målet. Modellen är att med prislyft höja BNP och därmed minska skulden som andel av BNP.

"Men det kan bli en känslig balans: vi vill ju inte starta en okontrollerad inflationsprocess", skriver Calmfors i ett mejl till TT.

"Det kommer att behöva formuleras en långsiktig plan för hur skuldkvoten ska tas ner igen. Förhoppningsvis kan det till stor del ske via tillväxt men det kan också på sikt krävas konsolideringsåtgärder i form av finanspolitiska åtstramningar. Förändringar av ramverket kan bli aktuella", tillägger han.

Hans Lindblad ser för sin del inga skäl att skruva på det finanspolitiska ramverket.

– Men det är i grunden en politisk fråga, tillägger han.

Större statliga åtaganden

Mats Hydén, chefsanalytiker på Nordea, tror på en rejäl översyn av hela ramverket, både vad gäller skuldankaret och överskottsmålet. Detta då den bristande beredskap som coronakrisen har blottlagt kan antas leda till större statliga åtaganden i framtiden.

"Hade man till exempel vägt in riskerna och konsekvenserna för en pandemi så skulle man sannolikt upprätthållit en större beredskap som hade kostat pengar", skriver han i ett mejl till TT.

Professor Karolina Ekholm, före detta vice riksbankschef, är inne på samma linje.

"Jag tror att ramverket kommer att behöva anpassas till en ny verklighet när det blir dags för nästa översyn. Men det ligger långt i framtiden så mycket kan ju hända tills dess", skriver hon i ett mejl till TT.

Sverige är inte där nu, men hon vill i sammanhanget också höja ett varningens finger för överbelåning.

"Det finns skäl att undvika att skuldsättningen ökar så mycket att vi ganska snabbt hamnar i ett läge räntor och amorteringar på skulden blir en stor del av statens totala utgifter och därmed tränger ut andra viktiga utgifter", skriver hon.

Ladan är tom

Intresset för svenska statspapper, både med korta och långa löptider samt i utländsk valuta, ser bra ut inför den massiva upplåning som Riksgälden nu ska dra igång, enligt Hans Lindblad.

– Vi har gjort flera emissioner i närtid, där vi har utökat volymerna. Och vi ser ändå att alla våra papper har blivit kraftigt övertecknade, säger han.

I runda slängar sitter utländska banker och fonder på cirka 30 procent av utestående svenska obligationer, medan Rikbanken inom ramen för det stödköpsprogram som lanserades 2015 har köpt på sig ungefär hälften av utbudet. Resterande femtedel av obligationerna har köpts upp av svenska fonder, pensionsbolag, storföretag och banker.

Finansminister Magdalena Andersson (S) säger till TT att hon ser en smärtgräns för hur mycket statsskulden kan öka, men att de senaste årens "sparande i ladorna" har gett regeringen möjlighet att vidta kraftiga åtgärder i coronakrisen.

Nordeas Mats Hydén påminner dock om att ladan hon talar om egentligen är tom. Och när man öppnar dörren är det enda som finns en telefon på väggen.

"Då gäller det att telefonen funkar och att leverantörerna på andra sidan telefonlinjen (det vill säga obligationsinvesterarna) är på tårna och står redo att leverera", skriver han.

Räntegapet minskade

Vilka marknadseffekterna blir av den ökade upplåningen är svårt att säga något om, så länge man inte vet hur Riksbanken gör med sina stödköp när alla nya statspapper kommer ut på marknaden.

Hans Lindblad beskriver reaktionen hittills på Riksgäldens höjda upplåningsprognos som positiv: Räntegapet till tyska statspapper minskade något när planen lades fram.

– Det är svårt att tänka sig ett bättre betyg när vi aviserar en så pass stor förändring av lånebehovet som vi ändå gör, säger han.

Vad Riksbanken avser att göra lägger han sig inte i.

– Riksbanken agerar på andrahandsmarknaden. Vi agerar på primärmarknaden. Vi emitterar det staten behöver. Det är den enda hänsyn vi har att ta. Vi ska se till att staten kan betala räkningarna i alla lägen.