Därför dras spelare till börsen

Oviljan att förlora, och rädslan för att missa en vinstchans. Unga småsparares rusning till börsen har sin förklaring i vår urgamla drivkraft att försöka bli rikare, enligt experten.

Ovilja att förlora och en dröm om snabba pengar, men också spel och sociala medier ligger bakom rusningen bland unga till börsen. Arkivbild.

Ovilja att förlora och en dröm om snabba pengar, men också spel och sociala medier ligger bakom rusningen bland unga till börsen. Arkivbild.

Foto: Mia Oshiro Junge/AP/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2021-02-13 14:21

Börsruschen då Gamestop steg till skyn för att sedan falla platt har fått massor av småsparare att förlora sina pengar, men det finns förstås också en hel del som vunnit, och det rejält. Nu syns tecken på liknande rusningar, exempelvis i nordamerikanska cannabisaktier.

– Det är tre typer av aktörer i det här, dels pådrivare, dels vanliga människor som hänger på när det börjar gå uppåt och så de stora aktörerna, säger Richard Wahlund, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, som specialiserat sig på beteendeekonomi och medier.

– Man kan undra lite över syftet hos dem som drog i gång det. De har sagt att de gläds över att kunna påverka de stora investerarna, men man vet inte om de haft egna ekonomiska intressen.

De småsparare som rusade till Gamestop var ganska unga människor. Enligt Avanza var den typiske köparen i Sverige en man på 28 år.

– De är vana vid sociala medier, och vana vid jargongen och reaktionerna på sådant som skrivs.

Spel och sociala medier

Spelintresse ligger också bakom, förklarar han. Främst spel via nätet.

– De är yngre och har spelat mycket, och det här blir också ett slags spel. Det gör att det blir lätt för dem att hänga på. Sedan har de inte så stora kunskaper om fundamenta för börsen. De tycker att det är kul att vara med, och ser en möjlighet att tjäna pengar snabbt och lätt.

Han tycker att gamestop-spekulationen i mycket liknar bitcoinhaussen.

– Att utmana systemet är antagligen stimulerande, men det är inte själva drivkraften.

I stället är det vad experterna kallar förlustaversion som är nyckeln, förklarar han.

– När många tjänar pengar så inser man att man går miste om något om man inte går med.

De stora aktörerna resonerar på liknande sätt och hoppar på de också, vilket gör att uppgången accelererar. Men storfräsarna har bättre verktyg för riskanalys och kontroll, och kan lämna i tid. Även då, när aktien rasar, snabbas effekten på av storaktörerna, förklarar han.

Men när nedgången väl är ett faktum är det många som inte kan sälja, aktien kanske har handelsstoppats.

– Småsparare har inte koll på sådana regler.

Hoppet om vinst lever

Hos många finns också ett hopp om att den ska stiga igen. Även här är det förlustaversionen som spökar, vi människor är mycket ovilliga att acceptera förluster, förklarar han.

– Det blir så att man vill tjäna tillbaka det man förlorat.

Han pekar på bankkrascher i historien som orsakats av någon som velat vinna tillbaka stora förluster, Barings Bank i Storbritannien 1995 till exempel, liksom jätteförlusten för franska Société Générale 2008. I huvudet på en småsparare som förlorat pengar är det samma mekanismer som slår till.

– Vi vill inte gå miste om en vinst, och vi vill inte förlora. Det är en mänsklig drivkraft. Men det kanske är det som driver oss framåt, det finns väl en anledning till att vi har den, säger Richard Wahlund.

Flera faktorer låg bakom rusningen i Gamestop-aktien nyligen, påpekar Richard Wahlund, professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Arkivbild
Flera faktorer låg bakom rusningen i Gamestop-aktien nyligen, påpekar Richard Wahlund, professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Arkivbild
Fakta: Förlustaversion

Förlustaversion betyder att vi är mer benägna att undvika förluster än att tjäna samma summa i framtiden.

Vi mår sämre av att förlora en hundring än vi blir glada av att tjäna samma summa.

Beteendeekonomi, engelska behavioral economics, är en inriktning inom nationalekonomin där psykologiska och sociala faktorers effekter på vårt ekonomiska beteende analyseras.

Källa: Nordnet och Nationalencyklopedin

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!