Hannes Nilsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, har räknat på hur pensionen blir i framtiden för två typfall som nu är i 40-årsåldern.

– Riktåldern kommer att vara 68 år för dem, säger han.

Riktåldrar är ett nytt begrepp som innebär att det är den ålder då man tidigast kommer att kunna få sitt grundskydd. Det kopplas till medellivslängdens utveckling, och syftet är att få oss att arbeta längre.

Nu är det 65 år som gäller, men 2023 ska riktåldern höjas till 66 år. Därefter ska den höjas ytterligare. Ännu har inte riksdagen beslutat om riktåldrarna, men pensionsgruppen, som ansvarar för pensionsförslagen, har kommit överens om att införa riktåldrar för att höja pensionsåldrarna stegvis.

Pension vid 64

Fackförbundet Kommunal, som organiserar exempelvis vårdbiträden och barnskötare, är bekymrat över de höjda pensionsåldrarna. Deras medlemmar orkar ofta inte jobba ens till 65 år i dag, snittåldern för pensionen för Kommunals medlemmar är nu 64 år.

– Alla kan inte jobba längre. Det måste till exempel bli lättare att få sjukersättning, säger Josepha Lindblom, pensionsexpert på Kommunal.

De tänkta exemplen har jobbat länge, sedan 23 års ålder, och tjänar 25 000 kronor i månaden, som exempelvis barnskötare, vårdbiträden, kassörskor och städare gör.

Många i de kategorierna arbetar deltid, och ofta är detta inte frivilligt. Det är helt enkelt deltider som erbjuds av arbetsgivarna, men sedan många år pågår ett arbete att göra om deltider till heltidstjänster.

– Vi är väl medvetna om de här problemen och jobbar tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att fler ska få heltid, säger hon.

Enligt fackförbundet Kommunal arbetar cirka 50 procent av personalen inom den kommunala äldreomsorgen deltid vid mätningar som gjorts, men andelen kan variera. För Kommunals medlemmar i vården inom regionernas har samma mätningar visat att ungefär 68 procent arbetat deltid.

Förutom att det är svårt att försörja sig på en deltidslön så finns också en oro för hur det bli med pensionen då inkomsterna blir så låga.

Men det visar sig att deltidsarbetet inte har så stor betydelse för städarna, vårdbiträdena och kassörskorna. I alla fall inte för pensionen. Vid lägre inkomster påverkar inte deltidsarbete pensionen i framtiden särskilt mycket, konstaterar Hannes Nilsson.

Direkt koppling

– Vid högre inkomster har det större effekt att jobba deltid. De med högre inkomster får inte del av grundskyddet, utan då finns det en mer direkt koppling mellan det lägre intjänandet och den framtida pensionen, säger Hannes Nilsson.

Den som tjänar runt 25 000 kronor på heltid har rätt till viss garantipension, och många har också rätt att få bostadstillägg. När inkomsten minskat på grund av deltidsarbete så ökar bara garantipensionen och bostadstillägget, visar hans beräkningar.

Den som är född 1977, och som arbetat heltid sedan 23 års ålder, och i framtiden går i pension vid 68 års ålder kommer utifrån dagens pensionsnivåer att som ensamstående få cirka 15 400 kronor per månad i disponibel inkomst. Om samma person i stället arbetar deltid i 20 år, med i övrigt samma förutsättningar, så blir den disponibla inkomsten i stället 15 200 kronor.

– Det är inte stor skillnad. Vi måste avliva myten om att det är vad individen gör som får betydelse, säger Josepha Lindblom.

Det måste bli större skillnad i pension mellan att arbeta ett helt liv och att arbeta mindre, enligt Kommunal. Arbete måste löna sig, och Kommunal och andra talar om att det så kallade respektavståndet måste öka. Det har med hur grundskyddet i pensionen utformats att göra. Men i och med att pensionärer som haft låg- och medelinkomster får en så pass stor del av sin pension från grundskyddet så blir det ingen större effekt av att arbeta heltid.

– Vi vill att pensionsavgiften ska höjas så att det blir högre pensioner. Men det måste till någon annan typ av förändring också. Om pensionsavgiften höjs så blir det mest till dem som ligger över grundskyddet, säger Josepha Lindblom.