Först störtdök oljepriset – vilket delvis berodde på kronprins Mohammed bin Salmans priskrig med Ryssland. Sedan slog coronaviruset på allvar klorna i världen, vilket har minskat den globala efterfrågan på råolja och skadat viktiga verksamheter som tvingats trycka på stoppknappen.

För Saudiarabien, som inte har sett en kris av den här magnituden på årtionden, blev läget akut. Och i måndags kom chockbeskedet att momsen höjs från 5 till 15 procent. Saudiarabien – en gång känt för att vara helt skattefritt – införde moms först 2018 som ett sätt att öka de statliga intäkterna till den krisande oljeekonomin. Samtidigt infördes ett månatligt bidrag till medborgarna för att täcka upp för de ökade levnadsomkostnaderna. Det slopas nu.

Underskott

Vissa myndigheter har också fått dra åt svångremmen och stora besparingar drabbar även kronprinsens reformprogram Vision 2030 som syftar till att diversifiera ekonomin genom att bland annat skapa nya jobb inom den privata sektorn. Riyad har tampats med budgetunderskott sedan 2014 på grund av fallande oljepriser och försöker hitta nya sätt att överleva på. Men nu befinner sig många av de ekonomiska och sociala reformprojekten i farozonen om landet ska ha råd att fortsätta betala offentliganställdas löner och stimulansåtgärder.

Åtstramningarna ska bidra med 100 miljarder riyal (261 miljarder kronor) till statskassan. Men det är också ungefär samma summa som kombinationen av virusets ekonomiska skadeverkningar och oljepriskollapsen ska ha kostat den saudiska centralbanken bara i mars, enligt BBC.

Bättre för grannarna

I Gulfen, som har byggt större delen av sin industri utanför oljesektorn på låga skatter och billig utländsk arbetskraft, kommer den höjda momsen att bli en utmaning för Saudiarabiens konkurrenskraft. Grannarna har lägre moms och länder som Förenade arabemiraten och Qatar har också bättre infrastruktur och mer sociala friheter för utländska arbetare. Internationellt har många investerare dessutom svårt att glömma det brutala mordet på journalisten Jamal Khashoggi, som inledningsvis mörkades från saudiskt håll och som har gjort det repressiva Riyad till paria i mångas ögon.

Åtstramningarna är också ett politiskt risktagande av Mohammed bin Salman. Saudiarabien har fortfarande en hel del reserver att ta av – men blir krisen långvarig kan det innebära ett hot mot kungahusets stabilitet.

Det saudiska systemet bygger på ett socialt kontrakt som går ut på att den styrande familjen Al Saud i årtionden har förvandlat oljerikedomarna till generösa förmåner och subventioner i utbyte mot absolut makt. Men i och med de åtgärder som redan har gjorts för att ställa om ekonomin står det klart att den yngre generationen inte kommer att få åtnjuta samma välfärd som sina föräldrar.

Offentligt missnöje är en känslig fråga i det hårt styrda kungadömet och regeringen kommer noggrant att hålla ett öga på hur saudierna reagerar på de tuffa åtgärderna.

Tystnadskultur

När oljepriset rasade 2014 blev det startskottet för flera åtstramningar, men vissa drogs tillbaka eller lättades på grund av dåligt mottagande. Men även om människor klagar över situationen privat lär inte lika många göra det i offentligheten. Regimen är ökänd för sina hårda metoder när det gäller att tysta kritiker.

I sociala medier har många saudier i stället uttryckt stöd för sina ledare i dessa tider av kris. Men andra har publicerat bilder på den framlidne kung Abdullah, som var känd för att värna om de fattigaste i landet.

– Vi måste förstås stödja regeringen men jag önskar att de skulle införa åtgärderna stegvis, säger 24-åriga försäljaren Fatima till nyhetsbyrån Reuters.