På centralbanksspråk heter det att riskerna ligger på nedåtsidan, vilket betyder att risken anses större för att det blir nya bakslag än att konjunkturen överraskar positivt.

Uttalandet görs av ECB-chefen sedan hon och centralbankens direktion som väntat beslutat att lämna de rekordlåga styr- och insättningsräntorna oförändrade. Även det särskilda stödköpsprogrammet som lanserats i coronakrisen lämnas oförändrat på totalt 1 350 miljarder euro.

Tecken på återhämtning

Under första kvartalet krympte eurozonens bruttonationalprodukt med 3,6 procent och nedgången antas ha varit ännu djupare i andra kvartalet, enligt ECB.

Det finns tecken på att en återhämtning har inletts, med ökad konsumtion och industriproduktion. Inflationen i eurozonen steg till 0,3 procent i juni från 0,1 procent i maj, enligt preliminära beräkningar. Men inflationsökningen beror i först hand på högre oljepriser och aktivitetsnivån i ekonomin dämpas av en kärv arbetsmarknad och hushåll som ökar sparandet i krisens spår.

De osäkra utsikterna gör att många företag samtidigt håller tillbaka investeringar samtidigt som efterfrågan globalt på varor och tjänster från eurozonen är nedtryckt.

Stor osäkerhet

Ekonomin väntas öka takten i tredje kvartalet, i takt med att restriktioner för att hejda coronapandemin tas bort och finans- och penningpolitiska stödåtgärder får genomslag, enligt ECB.

Men osäkerheten är stor när det gäller omfattningen och tajmingen på återhämtningen.

– Sammantaget bedömer direktionen risken för eurozonens tillväxtprognos även framöver på nedåtsidan, säger Lagarde på en presskonferens.