Huvuddelen av stödet finns inom det som på EU-språk döpts till RRF – faciliten för återhämtning och motståndskraft. Paketet arbetades fram under processen med EU:s nya långtidsbudget under 2020 och väntas bli formellt godkänt av medlemsländerna och EU-parlamentet i februari.

Totalt handlar det om nästan 7 000 miljarder svenska kronor i lån och bidrag som ska fördelas ut till åtgärder för att få fart på ekonomierna igen efter coronakrisen.

Planer på gång

I slutet av april vill EU-kommissionen få in planer på vad länderna tänker sig att göra med pengarna.

– Vi jobbar på. Vi har en bra dialog med kommissionen. Fokus för den svenska planen kommer att vara den gröna omställningen, ökad digitalisering och utbildningssatsningar. Mycket av de åtgärderna är sådant som redan är på gång, konstaterar finansminister Magdalena Andersson (S) sedan hon och hennes EU-kollegor diskuterat RRF-läget under ett ministermöte via webben på tisdagen.

Grönt och digitalt

Minst 37 procent av EU-stödet ska gå till åtgärder som också förbättrar klimatet. Ytterligare 20 procent är öronmärkt för digitalisering.

I Sverige kan resultatet bland annat bli modernare datahantering av journaler och annat inom sjukvården.

– Jag tror att det finns en stor potential i att digitalisera i sjukvården. Det är väldigt ineffektivt om varje region och varje kommun ska hålla på att bygga upp sina egna system och inte kunna byta information med varandra. Digitalisering inom välfärden kommer att vara en del av planen, absolut, säger finansministern på en pressträff via webben.