– Bolag i Sverige och övriga EU har länge haft utmaningar med begränsad och villkorad tillgång till den kinesiska jättemarknaden. Nu kommer våra företag inte att vara missgynnade i förhållande till andra handelspartners Kina har, fortsätter hon.
Ur blågult perspektiv främjas bland annat fordonsindustrin, råvarusektorn, jordbruket och producenter av livsmedel, läkemedel och elfordon, enligt Hallberg.
Främjar EU-värderingar
Förhandlingarna med jätten i öst har pågått i närmare sju år och försvårats av olika syn på mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet och industrispionage. Men Hallberg anser att uppgörelsen i slutändan främjar EU-värderingar om hållbar utveckling och arbetstagares rättigheter. Hon beskriver avtalet som ett av de "mest ambitiösa" som Peking ingått.
– Det är första gången Kina gjort så solida åtaganden om miljön och arbetsrätt. Avtalet ger oss en plattform att diskutera frågorna med eftertryck.
TT: Vilken har varit den svåraste nöten?
– Att skapa ett skydd för investerare, ett så kallat investerarskyddsavtal. Det har man inte gått i mål med ännu, men i uppgörelsen heter det att de förhandlingarna ska slutföras inom två år.
Större marknader i sikte
Uppgörelsen kom till stånd efter ett webbtoppmöte mellan bland andra Kinas president Xi Jinping, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Kort efter det uppgav von der Leyen på Twitter att ett ramavtal som kommer att "trygga mer balanserade handels- och affärsmöjligheter" har uppnåtts.
Xi sade efter mötet att överenskommelsen kommer att leda till större marknader för både kinesiska och europeiska investeringar. Uppgörelsen visar på Kinas beslutsamhet och tillförsikt till att bli mer öppet, enligt Xi som spår att avtalet kommer att stimulera den globala ekonomin när den ska återhämta sig från coronapandemin.
En kommitté har bildats för att säkerställa att avtalet uppfylls och att eventuella tvister avgörs.
Hand i hand
Uppgörelsen sluts således trots frågeställningar kring Kinas inställning till arbetares villkor och mänskliga rättigheter. Enligt Bryssel ska Peking nu arbeta för att implementera FN:s arbetsorganisation ILO:s internationella regler som redan ratificerats av landet, och även för att ratificera ILO:s grundläggande regler, bland annat om tvångsarbete, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
– Det här är en möjlighet att peka på hur handel och investeringar går hand i hand med mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, säger Anna Hallberg.
Europeiska företag ska enligt avtalet få bedriva verksamhet i Kina i flera branscher, bland annat när det handlar om elbilar, sjukhus, fastigheter, flygbokningssystem, reklam och sjöfart. Vissa krav på att företagens verksamhet ska drivas med kinesiska samarbetspartners kommer att tas bort.
Tyskland, som till årsskiftet är ordförandeland i EU:s ministerråd, har drivit på för att få avtalet i hamn till årsskiftet. Och många av storbolagen som anses gynnas av det är tyska, som Volkswagen, BMW, Allianz och Siemens.
Att formulera de juridiska detaljerna i den slutgiltiga uppgörelsen väntas ta många månader. Sedan ska avtalet ratificeras, vilket innebär att processen sannolikt tar ytterligare ett år
