I slutet av april var 425 000 personer inskrivna som arbetslösa hos landets arbetsförmedlingar, vilket är 7 000 fler än vid samma tid i fjol. Som andel av arbetskraften handlar det om en ökning från 8,1 till 8,2 procent. Men första veckan i maj hade arbetslösheten sjunkit något, till 8,1 procent, det vill säga oförändrat med i fjol.
Minskat i flertalet län
Skillnaden är stor i landet, pandemin har slagit olika. Västerbotten har lägst arbetslöshet med 6,1 procent. Högst är den i Södermanland, 10,6 procent. Totalt sett har arbetslösheten minskat i flertalet län jämfört med april i fjol, enligt Arbetsförmedlingens (AF) statistik.
För svenskfödda har arbetslösheten minskat marginellt till 190 000 personer. För utrikes födda har de utan jobb ökat med 8 000 till 235 000, varav 188 000 är födda utanför Europa. De invandrade svenskarna har drabbats hårdare av de extremt tuffa tiderna i många servicenäringar, som hotell och restaurang.
Färre unga
En stor andel av de utomeuropeiskt födda är dessutom långtidsarbetslösa. Av de 188 000 som nu har varit utan jobb i minst tolv månader i sträck, är drygt hälften födda i ett utomeuropeiskt land.
Mest, 10 000 fler, har dock långtidsarbetslösheten ökat bland äldre, i åldrarna 55–64. Det kan handla om åldersdiskriminering, men också om att omvandlingen i arbetslivet har gått fortare i pandemin med förändrade kompetenskrav som följd, något som slår hårdare mot äldre, enligt AF.
"Under krisen har fler äldre fått det svårare att komma tillbaka i arbete. Det är problematiskt då det är av stor vikt att ta till vara kompetens oavsett ålder", skriver AF:s analyschef Annika Sundén i en kommentar
Men det finns ljuspunkter. Ungdomsarbetslösheten, 18–24 år, har sjunkit något det senaste året, till 55 000 personer, eller 10,5 procent av arbetskraften, mot 10,8 procent i fjol.