Flera banker har nu sänkt sina kalkylräntor som de använder för att räkna ut hur stort bolån de kan bevilja. Tidigare har snittet legat på runt 7 procent i kalkylränta, men eftersom ränteläget bedöms vara fortsatt lågt så har bland annat Skandia, Länsförsäkringar Bank, SBAB och Swedbank nu en kalkylränta på sex procent.

Enligt bankerna handlar det om att lägga in en buffert i kalkylen, så att kunden säkert står emot olika påfrestningar.

Det tycker Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen är bra.

– Kalkylränta är något som bankerna använder i sin kreditprövning. Men den är bara en komponent bland flera i kreditprövningen, säger han.

En sund och robust kreditprövning är viktig, annars kan både kunden, banken och hela ekonomin fara illa, förklarar han.

Han tror inte att att sänkta kalkylräntor skulle få någon större betydelse för nya bostadsköpare.

Fasta räntor

Men Finansinspektionen ser en fara i att bolånen ökar snabbt. Flera åtgärder har vidtagits för att dämpa takten, som bolånetaket och amorteringskraven.

Riksbanken luftade sin oro över de ökande bostadsskulderna på onsdagen, då Riksbankens stabilitetsrapport presenterades. Bolåneskulderna och bankernas exponering mot bostadsmarknaden är en risk för ekonomin, enligt Riksbanken.

Riksbankschefen Stefan Ingves talade till och med om möjligheten att tvinga bolånetagare till att låna till fasta räntor för att minska risken för en bolånesmäll, och kanske också för att bromsa skuldökningen. Fasta räntor skulle sannolikt innebära högre räntekostnader för bolånetagarna.

– Det är vi på Finansinspektionen som skulle kunna införa ett sådant krav. Det där är något som diskuterats länge. Det finns absolut för- och nackdelar med det. Men vi har hittills landat i att vi inte vill införa det.

Men bopriserna galopperar, och bolåneökningen likaså. Samtidigt står stora grupper utanför bostadsmarknaden. Frågan är vad som ska till för att för att fler ska kunna ta sig in och få bostad.

– Om man ska göra något varaktigt för bostadsmarknaden så måste det byggas mer, och till rimliga priser. Men det är vi dåliga på i Sverige.

Nollsummespel

Henrik Braconier förklarar att det annars bara blir ett nollsummespel, men med högre bostadspriser och också ökade bolåneskulder. Om mer pengar jagar samma mängd bostäder så stiger priserna, förklarar han.

– Man skulle kunna prioritera olika grupper, som unga eller ensamstående med låg lön eller pensionärer med riktade program. Det kan vara rimligt utifrån en fördelningsaspekt. Men man ska vara medveten om att då någon grupp prioriteras så blir sker det på bekostnad av någon annan svagare. Att alla lånar mer hjälper inte.

– Det är svårt att komma in på bostadsmarknaden. Det är svårt att lösa det om det inte byggs mer billiga bostäder, säger Henrik Braconier.