FI specialgranskar sex konsumtionskreditbolag

Finansinspektionen (FI) har inlett en särskild granskning av sex konsumtionskreditbolag, för att titta på om det används orimliga låneupplägg och alltför snabba kreditprövningar. Det kan sluta med sanktioner, enligt FI-chefen Erik Thedéen.

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och hans stab har inlett en granskning av låneupplägg och kreditprövningar hos Collector, Marginalen, Resurs, Svea, Wasa och Norwegian Bank. Arkivbild

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen och hans stab har inlett en granskning av låneupplägg och kreditprövningar hos Collector, Marginalen, Resurs, Svea, Wasa och Norwegian Bank. Arkivbild

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2020-05-20 19:25

De sex bolagen som granskas är Collector, Marginalen, Resurs, Svea, Wasa och Norwegian Bank.

– Det kan ju rendera i allt från att vi avskriver det utan anmärkning till skarpa sanktioner. Men vi hoppas också att som ett resultat av detta kunna göra någon typ av guidning om vad vi tycker är rimlig och sund kreditgivning, säger Thedéen.

Kan leda till skärpta regler

Två stora FI-undersökningar av konsumentlån har föregått tillsynsbeslutet och granskningen antas ta omkring ett halvår att slutföra.

Skulle FI bedöma att upplägg och kreditprövningar som görs inte duger, men att det ändå inte går att konstatera regelbrott kan det enligt Thedéen leda till skärpta regler.

– Då får vi göra en samlad bedömning och se om vi inte också måste ha en lagskärpning. Men där är vi inte ännu, säger han.

FI-chefen tycker inför granskningen att det känns som att en del av kreditprövningen inför konsumtionslån, till stor del automatiserad, går för snabbt och missar avgörande faktorer som påverkar låntagarens betalningsförmåga.

Det handlar om låntagarens jobb, hur säker inkomstkällan är, men också hur det ser ut med andra lån som hushållet har, enligt Thedéen.

– Jag tror att sund kreditprövning innebär att det faktiskt kan få ta lite tid. Ska jag låna 100 000 kronor är det inte självklart att jag ska få det över natten, säger han.

Snittvolymen för konsumtionslån ligger på cirka 80 000 kronor, enligt Thedéen. Ockerräntor finns det regler mot. Men löptiderna i låneuppläggen är svårare att komma åt.

– Tricket är att få lånen att vara kvar i mycket lång tid – ibland i evig tid, säger FI-chefen.

Detta kan exempelvis bli fallet med så kallade rullande krediter, som kan förlängas med jämna mellanrum.

– Kombinationen av att man lånar blanco (utan säkerhet) och att lånet ligger kvar under mycket lång tid tycker jag är svår att logiskt och sundhetsmässigt få ihop, säger Thedéen.

Orimliga konsekvenser

Även vad som vid första anblicken ser ut som rimliga villkor kan få orimliga konsekvenser.

– Om du lånar 100 000 kronor med ett 15-årigt annuitetslån och räntan är 12 procent har du betalat tillbaka 214 000 när du är klar. Det innebär att du betalat mer i ränta än lånets totala volym var från början.

Coronakrisen verkar inte ha påverkat denna del av kreditmarknaden påtagligt, enligt Thedéen.

– Än så länge visar varken statistik eller annan information på att det vare sig någon dramatisk ökning eller minskning.

Han bedömer dock att behovet av en noggrann kreditprövning ökar i krislägen.

– Konsumentlånen går ju till hushåll som ofta har mycket lån, som inte alltid har en stark ekonomisk position – det är ju bland annat därför de lånar. Om vi nu får en väldigt hög arbetslöshet finns det en risk att låntagarna får svårt klara av räntor och amorteringar.

Fakta: Över 750 miljarder i konsumtionslån

Konsumtionslånen uppgår enligt senast tillgängliga statistik till 756 miljarder kronor, varav cirka 252 miljarder är så kallade blancolån utan säkerhet. Tillväxten av just blancolånen låg i mars på 8 procent jämfört med ett år tidigare.

Vanliga ändamål för lånen är som benämningen antyder just konsumtion, men de används också ibland till kontantinsatser vid bostadsköp eller för att täcka exempelvis renoveringskostnader.

Snitträntan på ett blancolån ligger på 6,8 procent. Det kan jämföras med 2,5 procent för ett konsumtionslån med säkerhet (typiskt billån) och snitträntan på 1,7 procent för bolån.

Beräkningar visar att ränteutgifterna för blancolånen och andra konsumtionslån står för 30 procent av hushållens totala ränteutgifter, trots att lånen utgör en betydligt mindre andel än av hushållens skulder.

Riksbanken har varnat för att konsumtionslån leder till att hushållen blir mer sårbara för störningar, om inkomsterna minskar eller räntorna stiger.

Källa: Riksbanken, Finansiell stabilitetsrapport 2020:1

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!