Frågan har blivit aktuell sedan det i årsredovisningarna för 2020 visat sig att rader av svenska storföretag delat ut frikostiga bonusar till chefer samtidigt som företagen har tagit emot omfattande skattefinansierat permitteringsstöd i pandemin.

– De här stöden är till för att rädda svenska jobb och svenska företag, inte för betala ut bonusar. Därför står det också i lagstiftningen att företagen ska minska sina lönekostnader för att kunna ta del av de här stöden – och det inkluderar naturligtvis bonusar, säger Magdalena Andersson.

Kan gå till domstol

Hon vill i nuläget avvakta utfallet av Tillväxtverkets tillämpning av gällande regelverk, där hon inte utesluter att det blir domstolar som till slut avgör när myndigheten kan kräva tillbaka utbetalat stöd. Dessutom hoppas hon att Coronakommissionens analys av stöden ska bidra med beslutsunderlag.

– Men jag tvekar inte inför att skruva i lagstiftningen i framtiden, om det skulle behövas.

Bonus kan vara förenligt med permitteringsstöd. Men då ska det handla om en redan avtalad och ovillkorad rätt till bonus för en anställd. Om det rör sig om vad Tillväxtverket beskriver som en ensidig rätt att betala ut bonus bedömer myndigheten att det inte går ihop med villkoren för stödet.

Myndigheten har än så länge i första hand stoppat och krävt tillbaka utbetalningar av permitteringsstöd när det framgått att företaget som begärt stödet inte befunnit sig i en allvarlig kris.

"I något enstaka fall har det handlat om bonusutbetalningar", skriver myndighetens pressavdelning i ett mejl till TT.

TT: Utreder ni några sådana fall?

"Bonusutbetalningar är en aspekt när vi granskar om företagen gjort vad de kan för att minska kostnaden för arbetskraft. Vi kommenterar inte enskilda ärenden".

Möjligt att ändra i lagen

Magdalena Andersson ser inte mycket tolkningsutrymme i regelverket. Men hon noterar att det inte finns någon exakt skrivning i lagen om hur lång karensperioden är för bonusar efter det att permitteringsstöd betalats ut.

– Blir det en tillämpning som vi tycker är dålig, då finns det möjlighet att ändra i lagstiftningen, säger hon.

Hon tillägger att hon förvånas av att det har gjorts stora bonusutbetalningar till chefer i företag som fått miljardstöd och konstaterar att både ägare och näringslivsprofiler har kritiserat vissa företags agerande i media.

Samtidigt vill hon betona att permitteringsstödet har fyllt en viktig funktion i coronakrisen.

– Över en halv miljon svenskar har varit korttidspermitterade och de har på så sätt sluppit en stor oro för att bli varslade och uppsagda. Det är klart att det har varit väldigt positivt, säger hon.

I grunden positivt

Eventuella brister i regelverket kring permitteringsstödet och andra stödåtgärder i coronakrisen kan hänga samman med att det rör sig om helt nya åtgärder som tagits fram under tidspress, enligt finansministern.

– Jag tror att det finns massa saker att lära oss, ta med oss och skruva i. Jag tror inte det bara kommer att vara bonusfrågan som vi kommer att titta på. Jag tror det kommer att vara en lång rad andra frågor också, säger hon.

Magdalena Andersson nämner bland annat vissa företags omstridda utdelningar mitt i krisen.

– Det är också en fråga jag tror att vi kommer att titta på i efterhand, för att se om vi ska skruva i lagstiftningen. Även där är frågan vad som är en lämplig karensperiod, för att det ska finnas en legitimitet hos skattebetalarna som är med och finansierar det här.