Förslagets grundbultar presenterades för en månad sedan. Ett mer detaljerat förslag har nu varit ute på remissrunda till myndigheter, domstolar, organisationer och företrädare för näringslivet.
Regeringen bedömer att stödet kan kosta 39 miljarder i ökade utgifter för staten i år. Maxbeloppet ett företag kan få är 150 miljoner.
Lagen som styr stödet ska träda i kraft den 1 juli, först då kan företag ansöka om stöd. De som kan komma ifråga ska ha en årsomsättning på över 250 000 kronor. De ska ha tappat minst 30 procent av sin omsättning under mars och april jämfört med samma period förra året.
Två för lite
Stödet är tänkt att täcka en del av företagens fasta kostnader under de två månaderna.
Två månader är alldeles för lite, anser Tillväxtverket.
Perioden borde vara minst lika lång som myndigheternas restriktioner och rekommendationer gäller om social distansering, begränsningar av folksamlingar och avrådan från resor inom och från Sverige.
Riksidrottsförbundet och Småföretagarnas riksförbund är inne på samma linje.
Svenskt Näringsliv, Företagarna och Stockholms handelskammare vill att det ska omfatta även maj, kanske ytterligare någon månad. Svenskt Näringsliv vill att det ska träda i kraft tidigare – företagen ska inte behöva vänta på pengar till efter sommaren.
Länsstyrelsen i Västra Götaland och Region Kalmar anser också att två månader är för lite.
För krångligt
Flera remissinstanser kritiserar stödet och dess regler för att vara krångligt, svårt att förstå och kräva mycket tid för att hantera, redan när det ska sökas. Inte minst kan det gå ut över enskilda näringsidkare och mindre företag som inte har samma resurser som större företag.
Tillväxtverket bedömer att det kan behövas ett särskilt stöd för till exempel enskilda näringsidkare som inte har stora fasta kostnader men som är i ett läge där uppdrag och intäkter försvunnit över en natt.
Skatteverket har skrivit ett remissvar på 34 sidor, en tegelsten jämfört med de andra. Verket trycker hårt på att det är oklart för både myndigheten själv och företag som ska söka stödet på vilka grunder bedömningar ska göras. Det gör snabb och effektiv hantering svårare.
Verket undrar bland annat om förbudet mot vinstutdelning för de som tar emot stöd bara gäller just vinstutdelning.
Företrädare klagar
Svenskt Näringsliv klagar över att regeringen lägger sig i företags utdelningar. Villkor för att få stöd är att inte ha aktieutdelning eller att ha sin hemvist i skatteparadis.
"Varje ingrepp i företagens självbestämmande över utdelningsfrågan riskerar att leda till snedvriden konkurrens, nya frågor och gränsdragningsproblem", skriver organisationen.
En rad domstolar samt Domstolsverket varnar för att regeringen kraftigt har underskattat den arbetsbörda som tvister om stöd och återkrav kan leda till för dem.
Ekobrottsmyndigheten ser risk för kryphål och svårigheter att få tillbaka pengarna när de väl är utbetalda, därför behövs grundligare kontroller i förväg.