När januariavtalet lades fram 2019 var Günther Mårder hoppfull. I en del av regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna hette det att särskild hänsyn skulle tas till småföretagarnas villkor. Men Företagarna, som organiserar många av småföretagarna, fick inte tillräckligt mycket att säga till om, anser Mårder.
– Den politiska processen bakom den här är inte värd namnet. Jag kan inte vara arg på parterna, de har sina medlemmar att ta hänsyn till och ska inte tjäna några andra än sina egna medlemmar.
Många svenska företag saknar kollektivavtal, vilket gör las-utredningarnas slutsatser mindre relevanta för dem, enligt Företagarna.
– Om man ser till småföretagarnas perspektiv så låg förväntningarna någon helt annanstans när januariavtalet presenterades, säger Mårder.
"Positiva delar"
Förhandlingarna har i stora drag resulterat i ett förslag om att tre anställda ska få undantas från turordningsreglerna vid uppsägning, att uppsägning på "saklig grund" i lagtexten ska ersättas med "sakliga skäl" och att ett omställningsstöd ska kunna betalas ut för ett års studier under hela anställningen.
– Flera positiva delar finns med, absolut. Något annat hade varit ett fullständigt brott mot det ingångna avtal som hela regeringen vilar på, säger Mårder.
Men regelverket kring anställningar har inte lättats upp i den utsträckning som Företagarna hoppades på den där januaridagen 2019.
– Det är inte i närheten av en så stor reform som man uttryckt från politiskt håll. Det här är lösningar som parterna själva kommit överens om där man tar sikte på sina egna medlemmar, säger Mårder.
"Tudelad lösning bättre"
Parterna som varit delaktiga i förhandlingarna – Svenskt Näringsliv, fackförbunden Kommunal och IF Metall samt de privata tjänstemannafackens samarbetsorganisation PTK – säger sig likt regeringen och januaripartiernas representanter vara nöjda med utfallet. När arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) presenterade förslaget beskrev hon det som "den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid".
Men för Företagarna hade en tudelad lösning med olika lagstiftning för stora respektive små företag varit bättre.
– Det hade varit rimligt att parterna inte fick vara med att förhandla delar som kommer omfatta företag med färre än, låt säga tio anställda. Där har vi merparten av jobbskapandet, men där har parterna ytterst få medlemmar. Och varför skulle de sitta och förhandla fram lösningar där de inte har några medlemsintressen? säger Mårder.
Förslagen ska skickas ut på remiss inom de närmaste dagarna. Företagarna är en av remissinstanserna, och senast den 30 juni nästa år väntas förslagen genomföras.
"Lämnar statligt anställda i sticket"
Även fackföreningen ST, som organiserar statligt anställda, kritiserar förändringsförslagen, som de menar lämnar de drygt 270 000 statligt anställda i sticket.
"Staten har ju bara gått med på att införa de förändringar som de privata arbetsgivarna velat ha, till exempel mer flexibilitet i anställningsskyddet", säger förbundsordförande Britta Lejon enligt ett pressmeddelande.
Stora krav kommer därför läggas på förhandlingarna om kollektivavtalen, skriver ST.
"Att bara förvänta sig att parterna ska lösa det är att lämna våra medlemmar i sticket om vilka villkor som kommer att gälla", säger Lejon.
V: Stort svek från S
Vänsterpartiet, som tidigare hotat med misstroende mot regeringen angående en tidigare las-utredning, säger via Ali Esbati, ledamot i arbetsmarknadsutskottet, att situationen är "komplicerad".
– Eftersom vi kan inte säga att "nu har den fackliga rörelsen samlats och sagt ja, eller nej". Det är mer splittrat nu, säger Esbati.
Att en regering med Socialdemokraterna i spetsen anser att parterna kommer överens, trots att LO inte stöttar förslagen, tycker Ali Esbati är anmärkningsvärt.
– Det är klart att det påverkar förhandlingsstyrkan på arbetstagarnas sida negativt. Jag uppfattar det som ett stort svek från Socialdemokraterna, säger han.