Oron i våras bland lant- och skogsbruksföretag avtog snabbt, visar ett index från LRF. Framtidstron har, trots pandemin, förbättrats inom indexets samtliga näringsgrenar. Och fyra av fem sektorer är optimistiska inför det kommande året.
– Det är ett oerhört styrkebesked att branschen har en ökad framtidstro trots covid-19. För många aktörer inom lant- och skogsbruk har pandemin dessutom inneburit flera möjligheter, säger Anna Karin Hatt, vd på LRF som tar fram "grönt näringslivsindex".
Enligt Hatt har trenden att handla svenska och närproducerade livsmedel fått en skjuts under pandemin, både när det gäller frukt och grönsaker, spannmålsprodukter och kött.
– Andelen svenskproducerat är betydligt större i hemlagat än i maten som serveras på restaurang. I år har konsumenterna styrt om sitt livsmedelsintag och äter mer och oftare i hemmet än ute.
Uppsving för trädgården
Även trädgårdsbranschen fått ett uppsving under året. I trädgårdsnäringen ingår exempelvis frukt- och grönsaksodlare, liksom producenter av prydnadsväxter och handelsträdgårdar. När pandemin fått många att stanna hemma har intresset för odling och trädgårdsarbete ökat.
– Det har inneburit en ökad efterfrågan, samtidigt som många trädgårdsföretag ser att det finns möjligheter att öka andelen svenskodlat och ta marknadsandelar från importen, säger Hatt.
Mätt i volym var fjolåret ett “skördemässigt rekordår” för spannmålsbönder -- och så här långt ser 2020 ut att landa på omkring samma nivåer.
– 2018 tömdes ladorna, både bokstavligt och ekonomiskt, efter den otroliga torkan vi hade då. Vanligtvis tar det mer än två år att återhämta sig, så det är otroligt positivt att spannmålsbönderna bedömer att även nästa år kan komma att bli ett bra år, säger Hatt, som också konstaterar att världsmarknadspriserna på spannmål är fortsatt höga.
Svinuppfödare oroliga
Men orosmoln finns. I "animalieindex" vittnar grisproducenter om oro för att den afrikanska svinpesten ska nå Sverige.
– Smittan finns nu i Tyskland. Kommer den till Sverige finns risk för att drabbade grisproducenter måste nödslakta för att stoppa spridningen.
En annan oro för hela lantbruket är att pandemin kan mynna ut i en långvarig lågkonjunktur, vilket skulle kunna påverka svenskarna betalningsförmåga och med det viljan att betala för svenskproducerat.
– Importerade livsmedelsvaror är som regel billigare. Det vore verkligen inte bra om efterfrågan på svenskproducerat minskar. Det skulle kunna knäcka hela den här positiva utvecklingen och lantbrukarnas positiva syn på framtiden, säger Anna Karin Hatt.
Enligt Emma Frödå, jordbruksansvarig på Danske Bank, har svenska lant- och skogsbrukare all anledning att se ljust på det kommande året.
– Lantbrukare brukar inte vara de som säger att de är nöjda, men merparten av lantbrukarna som jag har varit i kontakt säger att 2020 kommer att bli ett bra år. Det gäller för de flesta produktionsgrenarna inom de här näringarna, säger hon.
Höga priser
Priserna på såväl spannmål som mjölk och kött ligger på historiskt höga nivåer och efterfrågan är stor.
– Under hösten har skörden varit god och stora arealer har blivit höstsådda, vilket redan nu ger en bra start på nästa år, säger Emma Frödå.
Coronaeffekten, som gett en extra skjuts år efterfrågan på närproducerat, kommer med största sannolikhet inte att försvinna när samhället förhoppningsvis under nästa år kan återgå till ett mer “normalt läge”, enligt Frödå.
– Tvärtom kanske många har fått en aha-upplevelse och insett att det inte är självklart att hyllorna i affären alltid är fyllda. Det kan göra att självförsörjningsdebatten i fråga om livsmedel kan bli mer aktuell i Sverige framöver, säger hon.