En superhet potatis som har lagts i parternas knä – då gick det inte att komma överens om makten på arbetsmarknaden.

Nu är det tänkt att politikerna ska ta över, och det kan bli riktigt svårt, eftersom det parlamentariska läget är så skört, förklarar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Frågan är vilka alternativ som kan skönjas framöver.

Nytt förhandlingsuppdrag

Kanske kan förhandlingsuppdraget modifieras så att det blir lättare för parterna att komma överens. Li Bennich Björkman, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, ser en möjlighet att politikerna försöker få tillbaka parterna till förhandlingsbordet igen.

– Kanske kan något lyftas in eller lyftas ut från förhandlingarna. Det som är viktig här är att ingen av parterna som förhandlar ska kunna utpekas som den som krupit till korset, säger hon.

Mer tid

Så sent som på onsdagskvällen såg det inte helt omöjligt ut för parterna att komma överens, och det kan vara ett knep att helt enkelt ge dem mer tid, tror Jenny Madestrand, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

– Det är det mest troliga. Det finns inte något intresse för regeringspartierna, och inte heller för Vänsterpartiet, att ta över. Möjligen kan oppositionen börja skrika om att tiden är ute. Men det är mera troligt att parterna får mer tid, eftersom de var så nära en överenskommelse, säger Jenny Madestrand.

Jonas Hinnfors ser också en möjlighet att parterna får mer tid på sig. Men om de skulle misslyckas även om de får ytterligare tid på sig så blir läget detsamma som nu – det vill säga väldigt komplicerat.

Frågan släpps

Kan politikerna rentav bara strunta i arbetsrätten och släppa hela frågan, när det kört ihop sig så illa? Nja, de har bundit upp sig ganska hårt i frågan genom januariavtalet, konstaterar Jonas Hinnfors.

– I botten finns en utredning om arbetsrätten. När partierna skulle regera tillsammans och kom överens om januariavtalet så innebär det att parterna får bestämma om de kan komma överens, om inte går frågan tillbaka till politikerna. De fyra partierna har sagt i januariavtalet att de ska hålla sig till utredningens förslag.

Utredningens förslag ändras

Kanske finns något sätt att ändra förutsättningarna för förhandlingarna.

– L kan börja diskutera internt, exempelvis för att modifiera förslagen i utredningen. Möjligen skulle de kunna få med C på ett mjukare förslag, säger Jonas Hinnfors.

Ändå – det är inte säkert att det skulle hjälpa, tror han.

– Vänsterpartiet har bundit upp sig så hårt.

Röda flaggan från V

Regeringen, med S och MP och med stöd från L och C, klarar sig dock inte på egen hand. Vänsterpartiet måste tolerera regeringen för att den ska få sitta kvar.

Men Jonas Sjöstedt, partiledare för V, har tydligt meddelat att om regeringen rör arbetsrätten, då är det kört.

– Nu synas korten. Västerpartiet har sagt att om förhandlingarna faller och regeringen agerar så fäller de regeringen med misstroendevotum, säger Jonas Hinnfors.

Moderaternas dilemma

Sedan är det de andra partiernas inställning som blir intressant. Moderaterna har ett knepigt läge – de stödjer nog egentligen utredningens förslag om arbetsrätten, men vill samtidigt få bort regeringen, förklarar Jonas Hinnfors.

– Kommer M, SD och KD att stödja ett misstroendevotum? Fäller M regeringen på ett förslag om arbetsrätten som de egentligen gillar? KD har varit tydliga, Ebba Busch har sagt att de tänker stödja V, och SD också. Men frågan är hur M gör, säger Jonas Hinnfors.

Nyval

Om det skulle bli misstroendeförklaring, och regeringen faller, så kan statsministern be talmannen utlösa nyval, eller extraval som det kallas i regeringsformen, inom en vecka, förklarar Jonas Hinnfors.

– Men vill S det? Ett val är alltid en osäkerhet. För S är det också komplicerat att gå till val på en fråga som deras kärnväljare inte tycker att de ska gå till val på.

Frågan om att, som LO ser det, försämra arbetsrätten, är knappast något som en S-väljare applåderar.

Dessutom ligger både L och MP risigt till opinionsmässigt.

– Det är en stor risk med hot om extraval för ett parti som ligger på 3,8 procent. Det är en stor risk för Löfven.

Nu är det nästan exakt två år kvar till nästa val, och även om extraval är ovanliga så är just det en omständighet som möjligen skulle kunna tala för ett sådant, tror han.

Tillbaka på ruta ett?

Om V fäller regeringen med hjälp av M, KD och SD blir det riktigt knepigt att få fram en ny regering.

– Kan V exempelvis tänka sig ett regeringsalternativ med Kristersson som statsminister stödd av KD och SD? Då kommer antagligen förslaget i utredningen om arbetsrätten att genomföras ändå, säger Jonas Hinnfors.

Då har knappast V vunnit något, konstaterar han.

– Då kan vi vara tillbaka på ruta ett igen. Stefan Löfven kan komma tillbaka som statsminister.