Hård linje mot Kina – oavsett vem som vinner

Kina, Kina, och åter Kina. I sina tal och intervjuer återkommer USA:s president Donald Trump ofta till samma land. Frågan är om ett skiftbyte i Vita huset kan lätta upp relationen mellan supermakterna – och därmed ge världsekonomin en skjuts.

Kinas president Xi Jinping och USA:s dito Donald Trump under ett statsbesök 2017.

Kinas president Xi Jinping och USA:s dito Donald Trump under ett statsbesök 2017.

Foto: Andy Wong

Ekonomi, näringsliv & finans2020-09-06 12:00

Hotet om handelskrig mellan världens två största ekonomier har fått börsen att skaka under Trumps tid som president. Men retoriken har fortsatt vara hård, och stundtals även åtgärderna. Senast förra veckan luftade presidenten tankar om att helt avsluta all handel med Kina.

Till skillnad från många andra av de talrika utspelen från Vita huset är det här något som får stora konsekvenser för världsekonomin, enligt den oberoende analytikern Peter Malmqvist.

– Handelskriget med Kina har verkligen haft inverkan på makroekonomisk statistik, säger han.

När det gäller den här typen av avtal har presidenten relativt stor makt.

– Presidenten har stor frihetsgrad gällande utrikeshandeln. För att riva upp ingångna frihandelsavtal behöver presidenten exempelvis inte kongressens godkännande, men för att förhandla nya behövs det, förklarar Johanna Högfeldt, räntestrateg på Handelsbanken.

Del av valkampanj

Den tredje november är det dags för amerikanerna att gå till valurnorna för att välja en ny president, och Kinafrågan har hamnat högt upp på dagordningen.

– Båda kandidaterna håller en relativt hård linje mot Kina eftersom relationen med Kina är en del av valkampanjen. De har dock olika tillvägagångssätt, säger Johanna Högfeldt.

Medan Trump förespråkar ökade tullar och fler sanktioner har hans motkandidat, demokraternas Joe Biden, en annan metod. För att sätta större press på Kina vill han bygga en internationell koalition tillsammans med USA:s allierade.

– Biden har antytt att han kommer att minska tullarna, men hans möjligheter kan begränsas av demokraternas vänstervinge. Den är mer misstänksam mot frihandel och närmare Trump än Biden i den frågan, säger Johanna Högfeldt.

Hänger på senaten

Det hela handlar dock inte bara om vem som blir president, utan också om valet till senaten och representanthuset, som kommer att ske samtidigt som presidentvalet. I dag har demokraterna majoritet i representanthuset och republikanerna i senaten.

– Handelspolitiken kommer att påverkas av kongressens sammansättning. En seger för Biden vore mer positivt för utrikeshandeln, men den fulla effekten kan vi endast få om demokraterna får majoriteten i senaten, säger Johanna Högfeldt.

Fakta: Datum att ha koll på

September:

29: Debatt mellan presidentkandidaterna.

Oktober:

7: Debatt mellan vicepresidentkandidaterna Mike Pence och Kamala Harris.

15: Debatt mellan presidentkandidaterna.

22: Debatt mellan presidentkandidaterna.

November:

3: President-, kongress- och delstatsval.

Källor: 270towin,com, The New York Times med flera

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!