Ekonomin är på stark återmarsch, men staten och Riksbanken fortsätter sitt eldunderstöd på samma nivå som under den tidigare mer akuta krisen. Finansinspektionen (FI) drar samtidigt i bromsen – en viss ofas myndigheterna emellan helt enkelt.
– Ja, det kan framstå som lite paradoxalt. Det är något vi får leva med, men gör vårt jobb utmanande, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.
FI återinför amorteringskraven för hushållen och planerar inom kort skärpa kraven på bankerna att hålla mer kapital i förhållande till utlåningen igen.
– Vi är den första myndigheten i västvärlden som går i den andra riktningen, säger Thedéen.
Vill se avveckling
Men på andra håll i den svenska samhällsapparaten satsas det för fullt en bra stund till. Staten har exempelvis förlängt många av företagsstöden en bra bit in på hösten, parat med andra fortsatt expansiva åtgärder. Och Riksbanken kör med full gas i form av nollränta och stora köp av bostadsobligationer och företagsobligationer för att hålla räntan nere för hushåll och företag. Det bygger upp farligt höga risker där prissättningsmekanismerna sätts ur spel, anser FI. Några signaler om att Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen skulle börja dra i bromsen har inte synts till, ännu.
– Vi skulle vilja se en gradvis avveckling av obligationsköpen, säger Erik Thedéen.
Annars byggs allt högre skulder upp i samhället, inte minst i hushållssektorn med kraftigt stigande bostadspriser.
– Det kan närmast beskrivas som en skenande utveckling, säger Thedéen.
Utesluter inte
Amorteringskravet återkommer på sensommaren i år som en åtgärd för att dämpa lånegivningen något. Men egentligen tror inte FI att det ger några större effekter, myndigheten ser ingen "dramatik" i det. Runt tio procent av bolånetagarna har begärt och fått amorteringsfritt under pandemin, något som kan ha förstärkt hushållskassan tillfälligt med någon eller några tusenlappar i månaden.
Det kan komma fler åtgärder för att hejda den "skenande" utvecklingen på bostadsmarknaden, som av FI beskrivs som ohållbar och där hushållens skuldsättning i förhållande till inkomsterna ligger på rekordhög nivå.
– Vi utesluter inte att vi behöver göra mer, säger Thedéen.
Han nämner absoluta tillåtna skuldtak, se över ränteavdraget, tvingande åtgärder att ha mer bunden ränta, som exempel på åtgärder som andra länder har.
– Vi har inga sådana förslag på gång, men man kan inte utesluta något, fortsätter han.