Efter många långa år av förhandlingar kom parterna i juni i fjol överens i princip om frihandeln mellan EU och Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay.
Redan då fanns dock stark tveksamhet från både länder och politiska partier. Och det är tydligt att gnisslet kvarstår.
– Det är tydligt att alla inte tycker lika om det här. Vi behöver definitivt diskutera det mer mellan oss, säger EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton på en pressträff i Berlin, där EU-ländernas handelsministrar diskuterade frågan över middagen i söndags.
Dubbelt motstånd
Kritiken är i huvudsak dubbel: dels från starka jordbruksländer i EU som oroas över konkurrensen, dels från miljörörelsen som ser avtalet som ett sorts EU-godkännande av skogsskövling och miljöfientlig politik i Brasilien.
"Utan förbättringar i kampen mot avskogning och erkännande av det arbete och de normer som våra jordbrukare följer så kommer Frankrike att stå emot avtalet", fastslog Frankrikes jordbruksminister Julien Denormandie via Twitter i fredags.
För närvarande ser det ytterst svårt ut för Mercosur-avtalet att bli verklighet. I EU-parlamentet, som måste ge sitt godkännande, är skepsisen stark. Och därefter måste även alla EU-länder ratificera avtalet på hemmaplan.
EU-kommissionens egen skepsis märks samtidigt av att något färdigt avtalsförslag fortfarande inte lagts fram.
"Kan påverka"
Sverige tillhör dem som starkast stöttar olika frihandelsavtal i EU. Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) betonar samtidigt vikten av att "mena allvar" när det gäller de krav som ställs.
– Det är otroligt attraktivt att få till ett frihandelsavtal för att sälja sina produkter till EU och vad vi då kan göra är att ställa motkrav, och då ska de innefatta hållbarhetskrav, både miljömässigt och socialt. Jag är övertygad om att handel är ett av få, kanske det enda, verktyg som vi har att påverka med i rätt riktning. Men då ska vi också vara robusta i vår påverkan, säger Hallberg till TT.