BNP-raset under andra kvartalet i år är det största i mannaminne. Det är betydligt kraftigare än de värsta kvartalen under såväl 1990-talets bankkris som under finanskrisen efter Lehman Brothers-kraschen 2008.
"Det är den största nedgången i perioden där vi kan göra jämförelser. Den går tillbaka till 1980", skriver Mattias Kain Wyatt, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Värsta sedan 1940-talet
Storbanken SEB har med hjälp av underlag från Riksbanken tagit fram ett diagram för BNP-utvecklingen i årstakt 400 år tillbaka i tiden. Där får man leta sig tillbaka till 1940, då svensk BNP rasade med 10,6 procent, för att hitta något som ser värre ut än den smäll svensk ekonomi nu genomlider.
Jämförelsen haltar dock något, då siffrorna gäller helår och inte kvartal.
"Som gammal statistikräv är det på sin plats att varna för datakvaliteten. Likväl: BNP-året 2020 kommer att skrivas in i historieböckerna", skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist i en kommentar.
BNP-raset under andra kvartalet i år förklaras främst av ett fall för konsumtionen i Sverige i coronakrisen och den breda konjunkturnedgången globalt, som slår hårt mot efterfrågan på svenska exportvaror, enligt SCB.
Konjunkturinstitutet (KI) hade i sin senaste prognos, från juni, räknat med ett ännu större bakslag för svensk ekonomi, på minus 9,5 procent i andra kvartalet. Och för att nå tillbaka till BNP-nivåerna före krisen räknade KI i juniprognosen med att det skulle dröja till slutet av 2021.
Ny prognos på gång
KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl jobbar i dagarna med att sammanställa en uppdaterad prognos, som ska presenteras om drygt en vecka – inför Harpsund, där även Finansdepartementet lägger fram sina prognoser som underlag för budgetarbetet.
Många indikatorer – bland annat KI:s egen barometer, men även inköpschefsindex från Swedbank/Silf – antyder att en återhämtning har inletts under sommaren. Men helt avgörande för hur Sverige klarar krisen är i första hand hur pandemin utvecklas, enligt Hedén Westerdahl.
– De nya uppblossningar man ser i Europa och USA kanske man tidigare trodde skulle komma senare ännu senare. Och vi vet inte om det kommer att drabba Sverige, och vad händer då? säger hon till TT.
– Så länge den osäkerheten finns kommer det ligga som en våt filt över ekonomin, både i Sverige och runt om i världen, fortsätter hon.
Vill inte spekulera
Hon vill utifrån de preliminära SCB-beräkningar som nu finns, och i det osäkra läge som råder vad gäller pandemin, inte spekulera i vad som ligger bakom att Sveriges ekonomi stått emot krisen något bättre än KI räknade med i juni och dessutom klarat sig bättre än exempelvis eurozonen.
TT: Vad säger fallet i BNP om hur Sverige hanterat krisen så här långt?
– Det är svårt att säga. Det kan ge ett svar på att vi inte har stängt ned lika mycket som andra länder, så fallet i konsumtion inte blivit lika stort som i andra länder, men det vet vi inte ännu.