Den 24 mars 2020 beslutade premiärminister Narendra Modi om en nationell nedstängning, som infördes vid midnatt samma dag. Det blev förbjudet för 1,4 miljarder människor att lämna hemmet, med några få undantag. Att bryta mot nedstängningen kunde innebära upp till ett års fängelse. Miljoner människor förlorade sitt uppehälle i ett svep.
Hur mycket nedstängningen stoppade smittspridningen är fortfarande oklart, men det råder ingen tvekan om att ekonomin drabbades hårt. Under de första två månaderna av nedstängning dök landets BNP med 23,9 procent. Sedan dess har samhället öppnats gradvis, men det finns fortfarande stora utmaningar för den sittande regeringen.
Historisk sjukvårdssatsning
Efter det turbulenta året 2020 behövde regeringen en plan framåt. Den 1 februari presenterades så den nya budgeten, som innehåller stora satsningar på infrastruktur och sjukvård.
Totalt sett är budgeten i samma storlek som tidigare, men tillskotten har omfördelats, där sjukhusen fått stora bidrag medan landsbygdens befolkning prioriterats ned, enligt experter.
– Pandemin har tydliggjort bristerna i sjukvårdssystemet och har gjort läget mer akut. De har länge haft låga budgetutgifter på sjukvård, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtekonomier på SEB.
Med 0,8 läkare per tusen invånare och cirka 1 procent av BNP som går till sjukvård, befinner sig många i Indien utan tillgång till vård. Det kan jämföras med Sverige som har tre läkare per tusen invånare och avsätter 10,9 procent av BNP till sjukvård.
– Vissa delstater har lång tradition av att erbjuda sjukvård och utbildning. I Kerala är det fantastisk nivå på sjukvården, och hög medellivslängd. Men så fort man kommer ut på landsbygden i de flesta delstaterna så är bristerna enorma, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap och Indienforskare.
Totalt satsar regeringen motsvarande 260 miljarder kronor på hälsa- och sjukvård i årets budget, vilket inkluderar vaccinationsplanen som väntas kosta motsvarande 40 miljarder kronor.
Minskad smittspridning
En ljusglimt är att smittspridningen i Indien verkar avta, trots att bara en bråkdel av befolkningen fått vaccin och landet har lättat på restriktionerna i omgångar. En anledning tros vara att många redan haft infektionen i de tätbefolkade städerna. Att bara 6,5 procent av befolkningen är över 65 år kan också vara en förklaring till varför pandemin har härjat utan höga dödstal. Å andra sidan är det "inte någon som räknar", som en läkare som uttalat sig i Financial Times uttrycker det.
Trots att smittspridningen har minskat planerar regeringen att 300 miljoner människor ska vaccineras fram till juli i år. Det ses som en försäkring för att landet inte ska behöva stängas ner igen.
Statliga projekt kan ge jobb
I budgeten satsar regeringen också på att bygga ut väg- och järnvägsnätet. De stora infrastrukturprojekten väntas göra det mer attraktivt för utländska investerare och skapa jobb som hjälper ekonomin på fötter igen.
– Om man vill få fart på ekonomin i Indien så behöver man få fart på infrastrukturen. Som det ser ut nu är det inte tillräckligt attraktivt att investera, säger Sten Widmalm.
Per Hammarlund lägger till:
– Lyckas man få i gång arbetsmarknaden och anställningar i infrastruktursatsningar kommer det att ge ett lyft till konsumtionen, säger han.
Budgeten tar också sikte på de stora miljöproblemen som landet dras med, särskilt luftföroreningar och brist på tillgång till rent vatten.
– Vattnet håller på att ta slut i vissa städer. Det är ett unikt farligt problem i Indien som de inte just nu har en lösning på, säger Sten Widmalm.
Kritiken från landsbygden
Bland de som missgynnas av årets budget finns jordbrukarna.
– Jag oroas över att de inte spenderar mer på inkomstfördelning och landsbygden. Det är lite förvånande med tanke de här stora protesterna. Men det ligger i linje med regeringens inslagna väg att satsa mer på andra poster, säger Per Hammarlund.
Tiotusentals bönder har strejkat utanför huvudstaden New Delhi de senaste månaderna. Bönderna befarar att jordbruksreformerna som röstades igenom i september förra året leder till att de inte längre kommer att få garanterade minimipriser för sina grödor.
Budgeten innehåller både bakslag och satsningar för lantbruket, men det verkar inte ha blidkat bönderna.
– Protesterna är det största politiska hotet mot Modi just nu, säger Sten Widmalm.
Snabb och kortsiktig återhämtning
Budgetsatsningarna kommer samtidigt som landets ekonomi står inför stora utmaningar. Budgetunderskottet för 2021/2022 beräknas landa på 6,8 procent av BNP.
Regeringen bedömer dock att det kan ske en en så kallad "V-formad" återhämtning efter coronapandemin och tillväxten kan skjuta upp med elva procent.
– Mellan 9 och 11 procent är inte osannolikt. Lyckas man få i gång infrastrukturprojekt kan man få i gång den här tillväxttakten, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtekonomier på SEB.
