Det är den största nedgången sedan landet började rapportera tillväxtsiffror.
– Det är ett oerhört kraftigt fall för ett land som Indien. Att ekonomin krymper är ovanligt och att det är med dessa siffror är anmärkningsvärt, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på SEB.
Indiens historiska BNP-nedgång på 23,9 procent, jämfört med samma kvartal 2019, är den största av någon av världens ledande ekonomier. Det kan jämföras med USA vars ekonomi krympte med 9,5 procent och Japans ekonomi som gick ner 7,6 procent under samma period. Indien ser nu sin antagligen första recession på 40 år samtidigt som coronasmittan är på uppåtgående.
Redan innan covid-19 slog till hade Indiens ekonomi börjat bromsa in och när pandemin var ett faktum stod regeringen handfallen.
– De var inte säkra på vad de skulle göra och för att visa handlingskraft så införde de några av de mest restriktiva nedstängningar i världen, säger Per Hammarlund.
Uppskattningsvis 121,5 miljoner jobb försvann under april, som var den första månaden med nedstängningar, enligt tankesmedjan Centre for Monitoring Indian Economy (CMIE). Migrantarbetare inom bland annat byggsektorn och industrin förlorade sina jobb och flyttade tillbaka till sina byar på landsbygden.
Den nationella nedstängningen luckrades upp under juni för att i stället övergå till mer regionala restriktioner och nedstängningar.
Förändrad arbetsmarknad
Under sommaren har många av de som förlorade sina jobb återgått till arbete – men på ett annat sätt än tidigare. På grund av bland annat de reserestriktioner som fortfarande råder har migrantarbetare haft det svårt att ta sig tillbaka till sina tidigare arbeten i städerna. Det har även funnits en rädsla att flytta tillbaka till ett osäkert arbete i och med den pågående pandemin. Det har lett till att fler sökt sig till jordbrukssektorn på landsbygden.
– Jordbrukssektorn har faktiskt vuxit. Den har fått ett lyft av att folk har flyttat till landsbygden, säger Per Hammarlund.
De jobb som många sökt sig till efter nedstängningarna är ofta sämre avlönade än de inom bygg- och tillverkningsindustrin.
– De tjänar pengar inom jordbrukssektorn, fast mindre än om de skulle jobba inom tillverkningssektorn. Det gör att man kommer att se en mer utdragen effekt, säger han.
Återhämtningen i Indien kan därmed bli betydligt mer utdragen än den snabba återhämtning man ser i andra länder, resonerar han.
Samtidigt har smittspridningen ökat i takt med att samhället öppnats upp. Indien är nu ett av de värst drabbade länderna och är det land som för närvarande har de högsta dygnssiffrorna av nya konstaterade fall. Det har bland annat lett till flera regionala nedstängningar – i delstaten Tamil Nadu har den till exempel förlängts till den 30 september.
Hammarlund tror dock inte att någon ny nationell nedstängning är att vänta.
– Jag tror att tröskeln för att införa nya hårda restriktioner kommer att vara väldigt hög. Kritiken och missnöjet börjar bli så pass stort och slaget mot ekonomin så pass kraftigt att det kommer vara svårt att införa. Man kommer nog fokusera på lokala nedstängningar i stället, säger Hammarlund.
Få ekonomiska stöd
Regeringen har kritiserats för att inte vara villig att stödja ekonomin mer än de gjort. Argumentet har varit att det inte varit lönt med stöd eftersom ekonomin varit på paus. Det är ett agerande som Hammarlund anser kan slå ytterligare mot den ekonomiska återhämtningen.
– Det riskerar att slå ut industrier och företag. Då riskerar det att ta ännu längre tid för ekonomin att återhämta sig, säger han och pekar även på problemen det göder inom banksektorn som redan innan corona hade problem. Och när stöden till företagen är relativt små riskerar det att leda till att företag inte kan betala sina lån.
– När ekonomin kommer att börja rulla igen så kommer bankerna att ha mindre pengar och då kommer de inte ha möjlighet att låna ut så mycket. Det kommer att ytterligare sakta ner återhämtningen, säger Per Hammarlund.