Penningpolitiken handlar ytterst om att hålla värdet på pengar stabilt och värna den finansiella stabiliteten – även i krislägen. Det görs i stora drag med hjälp av ett inflationsmål på två procent, styrräntan och justeringar av Riksbankens balansräkning, enligt Stefan Ingves.

– Det här är till nytta för väldigt många enskilda och också till stor nytta för samhällsekonomin, säger han om den förda krispolitiken på en presskonferens efter onsdagens räntebesked.

Slår mot lågutbildade och nyanlända

Bland annat uppger han att arbetslösheten, som främst slår mot lågutbildade och nyanlända i krisen, hade varit betydligt högre i pandemin utan de stödåtgärder Riksbanken har infört.

När det gäller möjliga bieffekter av krispolitiken, som ökade klyftor, svarar han:

– Ekonomisk politik är att välja. Det innebär att myntet har nästan alltid två sidor, säger Ingves med hänvisning till ekonomiprofessorn Assar Lindbeck, som gick bort i höstas.

De fördelningspolitiska problemen är enligt Ingves något som regering och riksdag ska hantera.

– Där har man utomordentligt stora möjligheter och en stor uppsättning verktyg för att hantera de frågorna, säger han.

Uttalandet görs bara en vecka efter det att Internationella valutafonden (IMF) i en rapport återigen beskrivit den svenska bostadsmarknaden som dysfunktionell. IMF förslag är en höjning av fastighetsskatten.

– Det är så världen ser ut. Och fastighetsskatten är uppenbart inte ett instrument som Riksbanken råder över eller bör råda över, säger Ingves.

"Inte mitt jobb"

Han tillägger att fastighetsskatten bara är ett exempel på möjliga fördelningspolitiska åtgärder som regeringen och riksdagen skulle kunna vidta, enligt riksbankschefen.

– Det är politiska frågeställningar och då är det inte mitt jobb att svara på vad man i slutändan gör på den kanten. De resultaten kommer ju bli en konsekvens av det politiska samtalet.

I sitt räntebesked skruvade Riksbanken som väntat upp sina tidigare alldeles för dystra prognoser för svensk ekonomi. Ingves varnar dock för att genuin osäkerhet fortfarande präglar ekonomin i covid-19-pandemin.

– Men oaktat hur det har varit bakåt i tiden stiger vi upp varje morgon, siktar mot två procent när det gäller inflationstakten och gör så gott vi kan när det gäller prognoserna, säger han om den ovanligt stora prognosmissen som nu korrigeras.

Styrräntan lämnas samtidigt kvar på noll procent, där den har legat sedan räntehöjningen i december 2019. Och Riksbanken gör inte heller några justeringar i sitt delvis omstridda program för stödköp på totalt 700 miljarder kronor fram till slutet av 2021.