Ingves: Klyftor får politikerna hantera

Det är upp till regering och riksdag att hantera de klyftor som kan skapas av Riksbankens krispolitik, enligt riksbankschefen Stefan Ingves. Han nämner höjd fastighetsskatt som en tänkbar åtgärd.

Riksbanken, med Stefan Ingves som chef, väntas vare sig justera räntan eller stödköpsprogrammet i årets första räntebesked. Arkivbild

Riksbanken, med Stefan Ingves som chef, väntas vare sig justera räntan eller stödköpsprogrammet i årets första räntebesked. Arkivbild

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi, näringsliv & finans2021-02-10 05:31

Penningpolitiken handlar ytterst om att hålla värdet på pengar stabilt och värna den finansiella stabiliteten – även i krislägen. Det görs i stora drag med hjälp av ett inflationsmål på två procent, styrräntan och justeringar av Riksbankens balansräkning, enligt Stefan Ingves.

– Det här är till nytta för väldigt många enskilda och också till stor nytta för samhällsekonomin, säger han om den förda krispolitiken på en presskonferens efter onsdagens räntebesked.

Slår mot lågutbildade och nyanlända

Bland annat uppger han att arbetslösheten, som främst slår mot lågutbildade och nyanlända i krisen, hade varit betydligt högre i pandemin utan de stödåtgärder Riksbanken har infört.

När det gäller möjliga bieffekter av krispolitiken, som ökade klyftor, svarar han:

– Ekonomisk politik är att välja. Det innebär att myntet har nästan alltid två sidor, säger Ingves med hänvisning till ekonomiprofessorn Assar Lindbeck, som gick bort i höstas.

De fördelningspolitiska problemen är enligt Ingves något som regering och riksdag ska hantera.

– Där har man utomordentligt stora möjligheter och en stor uppsättning verktyg för att hantera de frågorna, säger han.

Uttalandet görs bara en vecka efter det att Internationella valutafonden (IMF) i en rapport återigen beskrivit den svenska bostadsmarknaden som dysfunktionell. IMF förslag är en höjning av fastighetsskatten.

– Det är så världen ser ut. Och fastighetsskatten är uppenbart inte ett instrument som Riksbanken råder över eller bör råda över, säger Ingves.

"Inte mitt jobb"

Han tillägger att fastighetsskatten bara är ett exempel på möjliga fördelningspolitiska åtgärder som regeringen och riksdagen skulle kunna vidta, enligt riksbankschefen.

– Det är politiska frågeställningar och då är det inte mitt jobb att svara på vad man i slutändan gör på den kanten. De resultaten kommer ju bli en konsekvens av det politiska samtalet.

I sitt räntebesked skruvade Riksbanken som väntat upp sina tidigare alldeles för dystra prognoser för svensk ekonomi. Ingves varnar dock för att genuin osäkerhet fortfarande präglar ekonomin i covid-19-pandemin.

– Men oaktat hur det har varit bakåt i tiden stiger vi upp varje morgon, siktar mot två procent när det gäller inflationstakten och gör så gott vi kan när det gäller prognoserna, säger han om den ovanligt stora prognosmissen som nu korrigeras.

Styrräntan lämnas samtidigt kvar på noll procent, där den har legat sedan räntehöjningen i december 2019. Och Riksbanken gör inte heller några justeringar i sitt delvis omstridda program för stödköp på totalt 700 miljarder kronor fram till slutet av 2021.

Fakta: Riksbankens justerar prognosen

Riksbanken höjer sin BNP-prognos för 2021 till en tillväxt på 3 procent. I novemberprognosen låg den på 2,6 procent. Samtidigt beräknas nedgången 2020 stanna på 2,8 procent mot tidigare minus 4 procent.

Tillväxtprognosen för 2022 dras dock ned till 3,9 procent, mot tidigare 5,0 procent och för 2023 och under första kvartalet 2024 räknar Riksbanken med en tillväxt på 2,4 respektive 2,3 procent.

Inflationen enligt måttet KPIF ska enligt Riksbankens mål ligga kring 2 procent. Den väntas nu lyfta från 0,5 procent i fjol till 1,5 procent i år. Därefter väntas en svacka till 1,3 procent 2022, även om prognosen tar sikte på en inflation på 2 procent under första kvartalet 2024.

Arbetslösheten antas toppa på 8,5 procent i år, mot en tidigare prognos på 9,4 procent. Den väntas därefter stegvis sjunka ned mot 7,1 procent 2024.


Fakta: Räntebeskedet i korthet

Riksbanken låter som väntat styrräntan ligga kvar på noll procent, där den enligt bankens egna prognos kommer ligga kvar åtminstone tre år framåt.

Riksbanken justerar inte heller i sitt program för stödköp på totalt 700 miljarder kronor till utgången av 2021.

"För att underlätta återhämtningen och bidra till att inflationen stiger mot målet behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv", skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Banken tillägger att det är "fullt möjligt" att sänka räntan om förtroendet för inflationsmålet skulle vara hotat.


Fakta: Börsrekord och kronlyft

Kronan lyfte med nästan 14 procent mot dollarn i fjol och noterade för någon månad sedan den högsta nivån på nästan tre år.

En stark krona bidrar till att via billigare import trycka ned inflationen och kan i kombination med lägre inflationsförväntningar pressa Riksbanken att lansera nya stimulansåtgärder — som räntesänkningar och stödköp.

Samtidigt bidrar Riksbankens stimulanser till att trycka upp tillgångspriser på exempelvis aktier och bostäder, vilket får en del bedömare att varna för bubblor.

Villapriserna hade i januari lyft med 13 procent på årsbasis och Stockholmsbörsens OMXS-index steg 13 procent under 2020 och satte så sent som förra veckan nytt historiskt rekord.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!