Riksbankens stödköp och likviditetslån i coronakrisen syftar till att göra det billigt att låna och fyller på banksystemet med pengar som kan lånas ut. Bieffekterna är kända. Det handlar om problem med ökat risktagande, uppblåsta tillgångspriser och växande klyftor.
Men Stefan Ingves ser inga alternativ.
– Det är vår bedömning att det bidrar till att hålla arbetslösheten lägre än vad den annars skulle ha varit. Och att då tillgångspriser stiger får vi liksom leva med, säger han om krispolitiken.
– Det stora folkflertalet har det bättre om vi gör på det här sättet jämfört med att sitta med armarna i kors.
Tredje krisen som riksbankschef
Han tillägger att frågor kring förmögenhets– och inkomstfördelning hanteras av finanspolitiken.
– Penningpolitiken gör sin del, men den räcker inte till allt, säger Ingves.
Covid-19-pandemin är den tredje stora kris som Stefan Ingves hanterar som chef för Riksbanken. Han tillträdde i januari 2006 – precis inför det att den stora finanskrisen bröt ut och snart gav upphov till ännu en kris: den utdragna eurokrisen.
Det var inför en utfrågning i riksdagens finansutskott i mars som han insåg vidden av pandemins effekter. Nio månader senare befinner sig Sverige – tillsammans med stora delar av Europa och USA – mitt i en andra våg av smittspridning.
Stefan Ingves vill inte ge sig in i någon debatt om den omstridda svenska coronastrategin, som mot bakgrund av mindre nedstängningar och betydligt högre dödstal per invånare än i jämförbara nordeuropeiska länder ifrågasätts på många håll – både i och utanför landet.
– Jag är ju inte epidemiolog, säger han.
Det behövs buffertar
Däremot tycker han att det nu är viktigt att satsa brett och snabbt på vaccinationer för att reducera osäkerheten och återgå till vad han beskriver som "någon form av normaltillstånd".
– Utöver de personliga tragedier som man undviker är vaccinationer en åtgärd som är väldigt angelägen om man tittar på det ur ett ekonomiskt perspektiv.
En debatt i coronakrisens spår som han hellre ger sig in i är den om utdelningar, som blossat upp efter krav på återhållsamhet med att skifta ut pengar till ägarna så länge stora skattemedel går till olika typer av företagsstöd.
Ingves ser ett stort behov av buffertar och försiktighet i den här typen av stora kriser, med genuin osäkerhet som kännetecken.
– I slutändan är det bara folkhushållet, det vill säga staten – vi alla – som kan absorbera hela risken. Och eftersom det är på det sättet tycker inte jag att det är särskilt förvånande att man har synpunkter vad som sker i den privata sektorn.
Privat har Stefan Ingves anpassat sig efter regler och rekommendationer som kommit i pandemin, vilket bland annat lett till mer jobb på distans och frekventa möten via skärm i stället för på plats.
"En evig affärsresa"
I praktiken var han dock väl förberedd på distansarbetet, efter en karriär präglad av mycket jobb på resande fot.
– Ett sätt att beskriva det här är att säga att jag är på en evig affärsresa i det här, mellan kontoret på kontoret och på kontoret hemma.
Stefan Ingves inleder vid årsskiftet sitt 16:e år som riksbankschef och har då två år kvar på sitt mandat.
Om han har någon favoritkandidat som efterträdare avstår han från att spekulera i.
– Det är inte en fråga för mig överhuvudtaget. Det är en fråga du ska ställa till politiker och då framförallt de som sitter i Riksbanksfullmäktige.
Han vill inte heller avslöja vad han vill göra när passerkortet till kontoret på Brunkebergstorg i centrala Stockholm ska lämnas in i december 2022.
– Det här är mitt hantverk. Det har jag hållit på med länge. Och det är ett hantverk som jag tycker är väldigt roligt och trivs med.
– Det må vara osagt vad som händer om två år. Men vi har en väldigt spännande period framför oss.
Ingves syftar bland annat på att synen på pengar är på väg att förändras i grunden.
– Nu ska vi in i en värld när ingenting är på papper. Då ska vi se till – på Riksbanken – att det i den nya världen också finns en fungerande svensk krona. Klarar vi av det på ett bra sätt ska de flesta människor inte behöva fundera på hur det här går till, säger han.
Som på 1600-talet
Han ser framför sig en värld där det blir allt svårare att svara på frågan om var pengarna faktiskt är, i fysisk mening.
– Är de i en server någonstans? Eller är de i molnet?
TT: Tror du att du kommer att vara med och fatta beslut om införandet av en e-krona?
– Det är väldigt svårt att säga. Men jag är i alla fall med och startar själva processen.
Han liknar övergången från fysiska till elektroniska kronor vid övergången till fysiska sedlar på 1600-talet.
– Med dåtidens teknologi var det en stor uppfinning. Nu har tekniken ändrats på ett sådant sätt att de flesta människor i Sverige väljer – mer eller mindre i alla fall – nästan per automatik bort sedlar.