I april lade Riksbanken fram två scenarier: A, där Sveriges BNP krymper med 6,9 procent under 2020, och B, där minskningen är 9,7 procent.

– Det ser ut som att den ekonomiska utvecklingen är närmare scenario A, säger Stefan Ingves efter att ha hållit ett tal inför Nationalekonomiska föreningen.

I talet tog han givetvis upp pandemins konsekvenser.

"Vi befinner oss i en situation som behöver hanteras med olika makroekonomiska verktyg och här har Riksbanken en viktig roll att spela, tillsammans med regering, riksdag och andra myndigheter", sade Ingves i ett pressmeddelande

Med styrräntan på noll redan före krisen har Ingves och hans direktion hittills fokuserat på att se till att det finns likviditet i ekonomin genom bland annat stödköp av obligationer och certifikat, vilket har blåst upp Riksbankens balansräkning.

Ingves säger i sitt tal att det även efter den akuta krisfasen kan bli aktuellt med liknande åtgärder, vilket han ser som ett viktigt argument mot förslag om att begränsa möjligheterna för Riksbanken att använda balansräkningen med en ny riksbankslag.

"Som det ser ut i dag finns det en stor sannolikhet att det globala ränteläget förblir lågt under en lång tid. Då måste penningpolitiken hitta andra sätt att jobba för att uppnå inflationsmålet än vad vi är vana vid, och många av de åtgärderna får konsekvenser för balansräkningen", säger han i pressmeddelandet.