Inkomstgap ökar mellan stad och glesbygd

Högre löner och framför allt mer kapitalinkomster – levnadsstandarden i Stockholm ökar kraftigt medan den sjunker i landets mer glesbebodda omrĂ„den. För ju glesare befolkning, desto mindre pengar i plĂ„nboken, enligt en ny studie frĂ„n Lunds universitet.

I landets glesbygd, dÀr 15 procent av befolkningen bor, Àr den disponibla inkomsten nu cirka tio procent lÀgre Àn i resten riket, enligt studien. Arkivbild.

I landets glesbygd, dÀr 15 procent av befolkningen bor, Àr den disponibla inkomsten nu cirka tio procent lÀgre Àn i resten riket, enligt studien. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-06-30 20:30

– Det Ă€r ett stort gap och ocksĂ„ ett potentiellt problem. Det polariserar landet, sĂ€ger Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi, som analyserat inkomstskillnaderna mellan land och stad under perioden 1990–2017.

I landets glesbygd, dĂ€r 15 procent av befolkningen bor, Ă€r den disponibla inkomsten nu cirka tio procent lĂ€gre Ă€n i resten riket, enligt studien som utförts av Agrifood economics centre, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som finansieras av nĂ€ringsdepartementet.

I de mest tĂ€tbebyggda omrĂ„dena, som uteslutande ligger i centrala omrĂ„den i Stockholms lĂ€n, jĂ€mfört med resten av landet Ă€r skillnaderna rörande den disponibla inkomsten större – nu Ă€r den uppe i runt 50 procent.

Delar in pÄ nytt sÀtt

Och jÀmför man dessa centrala delar med landets allra mest glesbefolkade, blir skillnaderna Ànnu större, sÀger Martin Nordin.

– DĂ„ Ă€r siffran uppe i 60-65 procent.

Nordin jÀmför inte kommuner och lÀn, utan har i stÀllet fokuserat pÄ att dela in hela landet i ett rutnÀt. Befolkningen som lever i de mest urbana och de mest glesa rangordnas och jÀmförs.

– Det nya Ă€r att vi delar in Sverige pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt. Ofta jĂ€mförs bara kommuner, men det Ă€r en grov indelning.

Var ligger dÄ de mest glesbefolkade omrÄdena? Det har till viss del förÀndrats över tid, enligt Nordin.

– Det gĂ„r frĂ„n att vara huvudsakligen Norrland till att nu inkludera Ă€ven stora delar av SmĂ„land.

FörsÀljning och utdelning

De stora skillnaderna i vad mÀnniskor har att leva för vare mÄnad drivs frÀmst av den ekonomiska utvecklingen i centrala Stockholm. Men det handlar inte frÀmst om högre Stockholmslöner, om man fÄr tro studien.

– Den frĂ€msta orsaken Ă€r kapitalinkomster – frĂ„n bostadsmarknaden och frĂ„n 3:12-reglerna rörande kapitalutdelning frĂ„n fĂ„mansaktiebolag. Under 90-talet ser man ocksĂ„ att förvĂ€rvsinkomsterna ökade i viss del i Stockholm, sĂ€ger han.

TT: Å andra sidan – det kostar ju mer att leva i Stockholm?

– Det Ă€r en aspekt vi inte tagit hĂ€nsyn till. Det Ă€r svĂ„rt att uppskatta hur det spelar in.

Fakta: Om studien

‱ I studien rangordnas hela Sverige utifrĂ„n en "land–stad-dimension". Man har utgĂ„tt frĂ„n bostadsdata pĂ„ rutnĂ€tsnivĂ„ och delat in Sverige i cirka 210 000 rutor dĂ€r det bor mĂ€nniskor.

‱ För att rĂ€kna fram befolkningstĂ€theten i individens nĂ€romrĂ„de anvĂ€nds i studien geografiska rutor pĂ„ 250 kvadratmeter för tĂ€tort och 1 000 kvadratmeter för landsbygden. Baserat pĂ„ rangordningen har inkomstojĂ€mlikheten mellan olika delar av landet och för olika inkomstmĂ„tt sedan jĂ€mförts.

‱ För Sveriges fem procent mest tĂ€tbebyggda omrĂ„den (alla i Stockholms lĂ€n) har de disponibla inkomsterna ökat frĂ„n 15 procent högre (början av 90-talet) till runt 50 procent högre (efter 2015) Ă€n genomsnittet för hela landet.

‱ Den disponibla inkomsten faller tydligt med "gleshet". För landets glesbebyggda delar (dĂ€r 15 procent av befolkningen bor) Ă€r den disponibla inkomsten jĂ€mfört med riket cirka 10 procent lĂ€gre.

‱ Studiens frĂ€msta slutsats Ă€r "att polariseringen mellan land och stad framförallt drivs av utvecklingen i centrala Stockholm".

‱ Ökningen i disponibel inkomst för centrala Stockholm beror enligt Nordin pĂ„ ökade kapitalinkomster (under hela perioden 1990–2017), ökade förvĂ€rvsinkomster (under 90-talet) samt att de arbetsrelaterade inkomsterna minskar mindre i Stockholm Ă€n i resten av riket (efter 2005).

KÀlla: Agrifood-rapport 202 0:2 "Att leva i land och stad - ett djupare perspektiv pÄ inkomstfördelning"

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!