Reformeringarna i systemet bygger på pensionsgruppens överenskommelse från 2017 och en utredning 2019. Nu har gruppen – där alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ingår – förhandlat färdigt och kan precisera nyordningen.

En ny nämndmyndighet inrättas. Den ska upphandla fonder till premiepensionens fondtorg. Fonderna får olika risknivå och placeringsinriktning, och kontrollen av dem skärps. Ett syfte är att stävja oseriösa aktörer, inte minst i ljuset av flera skandaler på senare år med pensionsbolag.

"Fonderna ska vara kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet", heter det i riktlinjerna.

Kritiserat system

Nämndmyndigheten bestämmer hur många fonder som ska upphandlas. Pensionsgruppen anser att det bör vara ungefär lika många som det maximala antalet inom tjänstepensionens valbara del, alltså 150–200 fonder.

Men det spannet ska inte ses som ett maxtak, påpekar pensionsgruppen; nämndmyndigheten har sista ordet om antalet fonder "i professionella upphandlingar".

I det ursprungliga premiepensionssystemet fanns över 800 fonder. Systemet fick kritik eftersom det stora urvalet ansågs ställa för höga krav på pensionsspararnas förkunskaper.

Klart före valet

Även i det nya premiepensionssystemet blir den statliga pensionsfonden AP7 Såfa det förvalda alternativet för dem som inte vill göra egna fondval. Nära fem miljoner svenskar har pensionspengar i "soffliggarfonden".

Nu väntar upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Det nya premiepensionssystemet ska bli klart under mandatperioden, det vill säga före september 2022, uppger pressekreterare Viktor Nyberg hos socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) för TT.