Sveriges kommuner, regioner och statliga myndigheter upphandlade förra året tjänster för över 800 miljarder kronor. Bland de 116 000 bolag som fakturerade offentlig sektor hade endast 13,2 procent en styrelse som räknas som jämställd, där minst 40 procent är kvinnor.
Det visar en sammanställning av samtliga bolag i Sverige som tjänsteföretaget Public Insight har gjort i samarbete med Borås stad. 76 procent av antalet leverantörer hade en man som vd, och 43 procent av hela inköpsvärdet från aktiebolag saknade helt kvinnlig representation i styrelsen.
– Vi har haft Agenda 2030 i sex år, och ett av de viktigaste målen är jämställdhet. Att vi köper för 266 miljarder kronor från företag som inte har någon kvinna i styrelsen blir en ögonöppnare, säger Fredrik Tamm, vd på Public Insight.
I Sverige inkluderar genomförandet av Agenda 2030 kommuner, regioner och statliga myndigheter, och på regeringens hemsida pekas offentlig upphandling ut som ett viktigt medel för att nå målen.
"Svårt att påverka"
Förutsättningarna för kommuner, regioner och myndigheter att ställa direkta krav på företags styrelserepresentation är däremot närmast obefintlig, säger Carin Carlsson, upphandlingsråd på Konkurrensverket. Enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, måste de krav och villkor som ställs vara kopplade till den tjänst eller vara som kommunen beställer.
Däremot går det att genom kontraktsbestämmelser ställa andra typer av jämställdhetskrav på exempelvis jämställdhet i arbetslivet, ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden och på att redovisa sitt jämställdhetsarbete.
– Där kan man ta ut svängarna aningens mer eftersom de bara träffar den leverantör som man ingår ett avtalsförhållande med. Kopplingen till föremålet är däremot fortfarande en avgörande del i bedömningen, säger Carin Carlsson.
Vägledning uppdateras
Redan 2012 skapade Sveriges kommuner och landsting (SKL), en vägledning för kommuner om jämställd upphandling. Den uppdateras just nu tillsammans med Upphandlingsmyndigheten för att överensstämma med nuvarande lagstiftning.
– Det grundläggande är att vi vill få ut så mycket som möjligt från offentliga medel. Sedan kan vi titta på hur vi kan använda upphandlingen i olika jämställdhetsutmaningar, till exempel titta på hur vi säkerställer att det vi upphandlar svarar mot både mäns och kvinnors behov, säger Magnus Jacobson, sakkunnig i jämställdhet på Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Offentliga kan påverka
Omkring 110 kommuner har anslutit sig europeiska deklarationen för jämställdhet mellan män och kvinnor på lokal och regional nivå (CEMR). Genom den förbinder sig kommunerna att beakta jämställdhetsaspekterna i all offentlig upphandling. Hur långt kommunerna har kommit i frågan finns ingen data på, enligt SKR.
– Det lagstiftarna inte åstadkommer kan ju faktiskt kommuner, regioner och myndigheter själva bidra till. Vi har totalt 200 000 leverantörer, det är ganska många som skulle kunna påverkas om man från offentlig sida gav incitament för jämställda styrelser, säger Fredrik Tamm, vd på Public Insight.