En av de större klimatpolitiska satsningarna i regeringens vårändringsbudget är det ökade utrymmet för klimatinvesteringar, som gör att Naturvårdsverket ska kunna skriva avtal med kommuner och företag om klimatinvesteringar inom ramen för klimatklivet på totalt fyra miljarder kronor fram till 2026.
Dessutom finns exempelvis en post på 260 miljoner kronor för att fånga upp de som installerade solceller under 2020, men som såg ut att bli utan ersättning i glipan mellan det gamla solcellsstödet som tog slut, och det nya skatteavdraget för investeringar i grön teknik som började gälla vid årsskiftet.
Förnybar el och elektrifiering
– Det är absolut bra satsningar. Men man ska vara medveten om att den viktigaste klimatpolitiken just nu är industripolitik, för att underlätta industrins klimatomställning. Det är något som resten av världen och EU är väl medvetna om, och man satsar stort inom framför allt förnybar el och elektrifiering av transportsektorn, säger Tomas Kåberger.
Han efterlyser därför tydligare utbildningssatsningar i Sverige som kan tillgodose industrins behov när den ställer om till fossilfri verksamhet.
– Man pratar till exempel om hur man ska utbilda invandrare med en kombination av yrkesutbildning och språkutbildning. Det är väldigt viktigt att varje sådan satsning inriktas på de framtida industrikompetenser som behövs, och inte för gårdagens behov, säger Tomas Kåberger.
"Behövs större satsningar"
De åtgärder som beskrivs i vårändringsbudgeten är för små, menar han.
– Satsningarna är otillräckliga. Det behövs mycket större satsningar i Sverige på fortbildning i de industrigrenar som är under snabb omställning och utveckling nu.
Som exempel pekar han på fordonsindustrin som ställer om till elfordon och stål- och kemiindustrin som är på väg att byta fossila råvaror mot vätgas från förnybar el.
– Det tycks som om budgeten fortfarande i hög grad är inriktad på räddningsverksamhet. Det viktiga kommer att vara hur man satsar på återhämtningspolitiken och återhämtningsbudgeten, säger Tomas Kåberger.