Krögare: Ett mycket, mycket litet steg

Från fackligt håll är det tummen upp.

– Vi är väldigt glada, säger Malin Ackholt, förbundsordförande i Hotell- och restaurangfacket (HRF).

– Det är bra för vår bransch. Det är bra för Sverige. Och vi hoppas att vi snart kan öppna upp som det var innan pandemin, tillägger hon.

Fördubblad arbetslöshet

Pandemin slog på några veckor i fjol ut 16 500 personer med olika typer av tillfälliga anställningar i branschen som blev arbetslösa, enligt Ackholt.

– Och vi har sett hur arbetslösheten bland våra medlemmar har mer än fördubblats. Mängden korttidspermitterade har varit väldigt hög och när medlemmar har blivit återanställda så har det varit på mindre fasta anställningar – man har gått från tillsvidare till visstid, man har gått från heltid till deltid, säger hon.

P G Nilsson, som driver krogkoncernen Svenska Brasserier med bland annat Stockholmskrogarna Riche och Sturehof, är mindre positiv till beskedet om förlängda öppettider på kvällarna.

– Jag ser mer det här som att man förlänger begränsningarna än något annat, säger.

Sista beställningen klockan 22 och tomt på gäster senast en halvtimme efter det är det som gäller från och med den 1 juni.

– Det är fortfarande en enormt stor begränsning av vår verksamhet och påverkar oss i mycket större utsträckning än vad vi får ersättning för från staten, tillägger han.

Ingen barservering

Dessutom är det fortfarande bara fyra personer per bord och smittskyddsanpassat avstånd mellan borden gäller och det får inte heller serveras alkohol över bardisken till stående publik, enligt P G Nilsson.

– Det är stora begränsningar som gör att vi kanske kommer att ligga på någonstans kring 50 procent av vår normala omsättning – och det fortfarande utan att vi får adekvat kompensation, säger han.

P G Nilsson poängterar att han inte är motståndare till smittskyddsregler i pandemin.

– Men när man inför den typen av restriktioner måste man också kompensera för de ekonomiska bortfallen. Det borde fungera som en försäkring eller som man gör när man exproprierar en fastighet, säger han.

– Staten gör en begränsning i vår näringsfrihet, men de kompenserar oss inte, tillägger han.

P G Nilsson var i januari pådrivande bakom en våg av protester från restauranger riktade mot vad de såg som dålig ersättning för de restriktioner som infördes i november i fjol.

"Lever på lånade pengar"

Enligt Nilsson går krogbranschen på knäna till följd av pandemirestriktionerna, där de som går bäst med nöd och näppe klarar av att undvika förluster.

– Vi lever på lånade pengar och de lånen blir större och större för varje vecka som går.

Ett förslag till hur branschen ska få kompensation – även retroaktivt för den skada som orsakats av restriktionerna – håller just nu på att utarbetas tillsammans med jurister, revisorer och akademiker, för att skickas till finansdepartementet.

– Inom en vecka eller tio dagar kommer vi att ha det klart.

P G Nilsson varnar samtidigt för att det kan bli stora svårigheter att hitta personal om restriktionerna mjukas upp ännu mer senare i sommar. Han berättar att många kollegor vittnar om rekryteringsproblem, trots alla permitteringar och uppsägningar i branschen under pandemin.

– Det är redan rekryteringsproblem. Det är stora svårigheter att hitta personal till kollegor jag har som har säsongsbetonad verksamhet, säger han.

– Branschens popularitet som arbetsgivare bland ungdomar eller folk som står långt ifrån arbetsmarknaden verkar ha fått sig en törn. Det kanske anses som en stor risk att välja restaurangbranschen som karriärval, tillägger han.