Svenskarnas skuldberg vÀxer och med stora skulder ökar sÄrbarheten. OmvÀlvande livshÀndelser i kombination med för liten ekonomisk buffert blir ofta den utlösande faktorn för att hamna i en skuldspiral.
ââI de flesta fall handlar det om att nĂ„got hĂ€nder i ens livssituation, som skilsmĂ€ssa, dödsfall eller att man förlorar jobbet, sĂ€ger Amanda Vargensten Westerström, som arbetar i Kronofogdens förebyggande verksamhet.
Drivande faktorer
Majoriteten av skulderna som hamnat i Kronofogdens register Àr skulder till enskilda företag och myndigheter. DÀr finns sÄdant som obetalda telefonrÀkningar, e-handelsfakturor och kreditkostnader. Den nÀst vanligaste skuldtypen Àr skatteskulder.
Merparten av de som hamnar i registret Àr personer som har nÄgon typ av lÄn, Àven om just uteblivna lÄnekostnader inte behöver vara anledningen till att man hamnat dÀr. Omkring en tredjedel Àr personer som inte har nÄgra skulder men ÀndÄ har fÄtt betalningsproblem. Det visar en analys gjord av kreditupplysningsföretaget UC för 2020.
ââDet Ă€r mellan 30-35 procent som inte Ă€r dĂ€r av anledningen att de tagit för mycket lĂ„n. Det Ă€r personer som oftas missas i debatten, sĂ€ger Gabriella Göransson, kreditinformationschef pĂ„ UC.
E-handeln pekas ut som en drivande faktor i den ökade skuldsÀttningen bland sÀrskilt unga konsumenter. Ofta i kombination med bristande kunskaper i privatekonomi. Allt fler fakturaköp tenderar att gÄ över till att bli rÀntebÀrande skuld.
Kronofogden fick in rekordmĂ„nga krav om obetalda skulder under 2020 â över en miljon ansökningar om betalningsförelĂ€ggande kom in till myndigheten. Och Ă€ven om lĂ„ngt ifrĂ„n alla dessa landar som registrerade skulder i myndighetens indrivningsdatabas sĂ„ Ă€r ökningen en indikation pĂ„ att fler tenderar att skjuta pĂ„ betalningar.
Kortsiktiga beslut
För den med smÄ marginaler som drabbas av oförutsedda utgifter Àr risken störst att hamna i ekonomiska trÄngmÄl som Àr svÄra att ta sig ur.
SvÄrigheter med att fatta lÄngsiktigt bra beslut tillsammans med yttre faktorer som uppmuntrar till lÄntagande i olika former Àr faktorer som bidrar till ett beteende dÀr betalningar skjuts upp, enligt beteendeterapeuten och legitimerade psykologen Dan Katz.
ââDet Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt att lĂ„na pengar i dag och vi Ă€r vĂ€ldigt kortsiktiga. Konsekvensen av att man har köpt nĂ„got för pengar man inte har kommer först senare. Problemet Ă€r att vi lĂ€r oss snabbt av det som fungerar kortsiktigt, sĂ€ger han.
Att vi matas med budskap om snabba pengar och att handla pÄ kredit i olika former gör inte heller tillvaron lÀttare, sÀrskilt inte för de redan sÄrbara.
ââDen som behöver pengar snabbt Ă€r den som behöver det pĂ„ grund av för mycket konsumtion eller för att den har hamnat i trĂ„ngmĂ„l pĂ„ annat sĂ€tt. Det Ă€r de som Ă€r mest sĂ„rbara. De kan ha hamnat i akuta trĂ„ngmĂ„l eller Ă€r naiva inför konsekvenserna, ibland kombinerat med dĂ„lig impulskontroll, sĂ€ger Dan Katz.
Ăppna rĂ€kningar
Till slut tar skammen över, obehaget kring rÀkningarna vÀxer och till slut stoppas breven frÄn inkassobolag och Kronofogden undan oöppnade.
Ett litet steg för att börja vÀnda situationen kan vara att helt enkelt vÄga bryta mönstret och sprÀtta upp kuverten.
ââLösningen Ă€r att vĂ„ga sĂ€tta sig ned och göra det trots att det Ă€r obehagligt och inse att man bara Ă€r ett offer för grundlĂ€ggande mekanismer som alla levande varelser lider av, sĂ€ger Dan Katz.
Han fÄr medhÄll av Amanda Vargensten Westerström pÄ Kronofogden.
ââFörsta steget Ă€r att öppna alla fönsterkuvert. Det kan lĂ„ta banalt, men Ă€r ett vanligt problem. Om det Ă€r svĂ„rt att göra det sjĂ€lv, ta kontakt med kommunens budget- och skuldrĂ„dgivare för hjĂ€lp.
Hon uppmuntrar ocksÄ den som fÄtt pÄminnelser om betalningar eller brev frÄn Kronofogden att vÄga ta kontakt för stöd.
ââVi önskar alltid kontakt. TĂ€nk aldrig att det Ă€r kört. Inget Ă€r nĂ„gonsin kört, sĂ€ger Amanda Vargensten Westerström.