Svenskarnas skuldberg växer och med stora skulder ökar sårbarheten. Omvälvande livshändelser i kombination med för liten ekonomisk buffert blir ofta den utlösande faktorn för att hamna i en skuldspiral.

– I de flesta fall handlar det om att något händer i ens livssituation, som skilsmässa, dödsfall eller att man förlorar jobbet, säger Amanda Vargensten Westerström, som arbetar i Kronofogdens förebyggande verksamhet.

Drivande faktorer

Majoriteten av skulderna som hamnat i Kronofogdens register är skulder till enskilda företag och myndigheter. Där finns sådant som obetalda telefonräkningar, e-handelsfakturor och kreditkostnader. Den näst vanligaste skuldtypen är skatteskulder.

Merparten av de som hamnar i registret är personer som har någon typ av lån, även om just uteblivna lånekostnader inte behöver vara anledningen till att man hamnat där. Omkring en tredjedel är personer som inte har några skulder men ändå har fått betalningsproblem. Det visar en analys gjord av kreditupplysningsföretaget UC för 2020.

– Det är mellan 30-35 procent som inte är där av anledningen att de tagit för mycket lån. Det är personer som oftas missas i debatten, säger Gabriella Göransson, kreditinformationschef på UC.

E-handeln pekas ut som en drivande faktor i den ökade skuldsättningen bland särskilt unga konsumenter. Ofta i kombination med bristande kunskaper i privatekonomi. Allt fler fakturaköp tenderar att gå över till att bli räntebärande skuld.

Kronofogden fick in rekordmånga krav om obetalda skulder under 2020 – över en miljon ansökningar om betalningsföreläggande kom in till myndigheten. Och även om långt ifrån alla dessa landar som registrerade skulder i myndighetens indrivningsdatabas så är ökningen en indikation på att fler tenderar att skjuta på betalningar.

Kortsiktiga beslut

För den med små marginaler som drabbas av oförutsedda utgifter är risken störst att hamna i ekonomiska trångmål som är svåra att ta sig ur.

Svårigheter med att fatta långsiktigt bra beslut tillsammans med yttre faktorer som uppmuntrar till låntagande i olika former är faktorer som bidrar till ett beteende där betalningar skjuts upp, enligt beteendeterapeuten och legitimerade psykologen Dan Katz.

– Det är väldigt lätt att låna pengar i dag och vi är väldigt kortsiktiga. Konsekvensen av att man har köpt något för pengar man inte har kommer först senare. Problemet är att vi lär oss snabbt av det som fungerar kortsiktigt, säger han.

Att vi matas med budskap om snabba pengar och att handla på kredit i olika former gör inte heller tillvaron lättare, särskilt inte för de redan sårbara.

– Den som behöver pengar snabbt är den som behöver det på grund av för mycket konsumtion eller för att den har hamnat i trångmål på annat sätt. Det är de som är mest sårbara. De kan ha hamnat i akuta trångmål eller är naiva inför konsekvenserna, ibland kombinerat med dålig impulskontroll, säger Dan Katz.

Öppna räkningar

Till slut tar skammen över, obehaget kring räkningarna växer och till slut stoppas breven från inkassobolag och Kronofogden undan oöppnade.

Ett litet steg för att börja vända situationen kan vara att helt enkelt våga bryta mönstret och sprätta upp kuverten.

– Lösningen är att våga sätta sig ned och göra det trots att det är obehagligt och inse att man bara är ett offer för grundläggande mekanismer som alla levande varelser lider av, säger Dan Katz.

Han får medhåll av Amanda Vargensten Westerström på Kronofogden.

– Första steget är att öppna alla fönsterkuvert. Det kan låta banalt, men är ett vanligt problem. Om det är svårt att göra det själv, ta kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivare för hjälp.

Hon uppmuntrar också den som fått påminnelser om betalningar eller brev från Kronofogden att våga ta kontakt för stöd.

– Vi önskar alltid kontakt. Tänk aldrig att det är kört. Inget är någonsin kört, säger Amanda Vargensten Westerström.