Under årets första fyra månader fick Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) in 449 anmälningar om lockpriser i marknadsföringen av bostäder – där alltså misstanke uppstått om att utropspriset satts för lågt i förhållande till priserna på jämförbara bostadsobjekt eller slutpriset i budgivningen.
Extremt inflöde
Trendmässigt är det nära nog en fördubbling av antalet jämfört med i fjol, då antalet anmälningar om lockpriser under hela året låg på 692 stycken. Och redan fjolårets antal anmälningar var rekordmånga, mer än dubbelt så många som 2019.
– Det hände något förra året och trenden håller i sig under de första månaderna i år. Det är fortfarande ett extremt inflöde, säger David Johansson, tillsynschef på FMI.
– Att det är ett så stort ökat inflöde av anmälningar visar på en frustration hos konsumenter och ett problem med mäklartjänsten, tillägger han.
Antalet fällda mäklare – som kan få en varning, erinran eller i grova fall förlora sin registrering – har dock inte ökat i samma utsträckning, enligt Johansson.
Han tror ökningen av antalet anmälningar kan förklaras av flera orsaker, bland annat att bostadsköpare blivit bättre pålästa om hur regelverket för lockpriser ser ut och att man kan anmäla misstänkta felsteg i marknadsföringen av bostäder till FMI.
– Sedan ser vi en koppling till pandemin och den heta bostadsmarknaden och att det har blivit många intensiva budgivningar med kraftiga prisökningar. Det leder till ett ökat antal anmälningar till myndigheten, säger Johansson.
Inte enkelt att föra i bevis
Han tillägger att de oväntat kraftiga prisökningarna på marknaden är ett återkommande tema i förklaringarna från mäklare när FMI ställer frågor om vad de baserat låga utropspriser på.
– Det tar vi i beaktande. Det kan vara svårt, särskilt i början av pandemin såg vi att mäklarna var försiktiga och att det var svårt att se hur marknaden skulle utveckla sig, säger han.
Lägenhetens skick och renoveringsbehov är också vanliga teman när mäklarna förklarar lågt satta utropspriser jämfört med liknande objekt.
– Det inte enkelt att föra i bevis att det har använts lockpriser. Det är därför det är ganska få av anmälningarna som leder till att någon prickas, säger Johansson.
Lockpriser står i strid med svensk praxis, som den har formulerats i domstolar och av Fastighetsmäklarinspektionen.
– Det är vilseledande marknadsföring, i strid med god fastighetsmäklarsed, säger Johansson.
Lockpriser används för att i slutändan trissa upp priset, genom en intensiv budgivning med fler spekulanter. Det kan också leda till att potentiella bostadsköpare luras att åka på visningar och spekulera i bostadsköp som de egentligen inte har råd att genomföra.
– På sikt kan det här skada ryktet och förtroendet för mäklarkåren.
Bara en avregistrering
Beslut om eventuella påföljder för mäklare som brutit mot regelverket fattas av en disciplinnämnd. De grövsta överträdelserna leder till återkallelse av mäklarregistreringen. Det kan också delas ut en varning eller en erinran.
Historiskt har nämnden bara dragit till med storsläggan och återkallat registreringen i ett fall där en mäklare använt sig av lockpris.
– Då hade mäklaren vid två tillfällen tidigare fått varningar för att ha använt lockpris. Då såg nämnden en systematik, vilket är försvårande.
Enligt David Johansson är lockpriser ett storstadsfenomen.
– Stockholm sticker ut i statistiken.
Detta beror enligt tillsynschefen på att det är enklare att hitta bostadsobjekt att jämföra priserna med i storstäder och att det är i storstäderna som bostadsmarknaden varit mest intensiv med störst prisökningar.
TT: Kan säljaren råka illa ut om det använts lockpris eller är det bara mäklaren som åker dit?
– Vi har bara mäklare som tillsynsobjekt och jag känner inte till om det blivit någon skadeståndstalan eller liknande mot säljare. Det är ändå mäklaren som i slutändan är ansvarig för marknadsföring och budgivningsprocessen.