Medellivslängden ökar och vi förväntas arbeta längre. I år höjdes gränsen för när det är möjligt att börja ta ut allmän pension från 61 till 62 år. Samtidigt justerades gränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning till 68 år, från tidigare 67 år. Pensionsåldern kommer gradvis att höjas och efter 2026 införs ett nytt begrepp, "riktålder för pension".
– Riktåldern kommer gradvis att höjas och kopplas till varje generations förväntade medellivslängd, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på Min Pension.
Den tidigare åldern att begära ut allmän pension är då tänkt att vara tre år före den så kallade riktåldern.
Dramatisk skillnad
Detaljerna om hur riktåldern ska fungera är ännu inte beslutade, men syftet är att förskjuta gränsen för när det ska vara möjligt att exempelvis få garantipension från staten.
– I dag kan man säga att riktåldern är 65 år. Det är då du kan få garantipension och a-kassa och sjukersättning upphör. Det är då du växlar från att anses arbetsför, säger Kristina Kamp.
Pensionsmyndigheten fick tidigare ett regeringsuppdrag att föreslå hur en livslängdanpassad pensionsålder skulle beräknas. I förslaget som då lades fram beräknades riktåldern för en person som är född 1983 eller senare att bli 70 år eller mer. Det betyder att unga i dag väntas arbeta så mycket som fem år längre än de som är i 60-årsåldern i dag.
– Det är en dramatisk skillnad. Men det finns ett gott syfte i det också. Pensionen sjunker för varje generation. När vi förväntas leva längre så ska pensionen räcka i fler år. Det blir väldigt lite pengar till slut, säger Kristina Kamp.
Många tusenlappar
Men hur mycket ger några extra år i arbetslivet? Flera tusenlappar, visar beräkningar som Swedbank har gjort. Fler år i arbete innebär att mer pengar hinner sättas av till pensionen, men också att utbetalningarna fördelas på färre antal år.
– Det kommer att få en relativt stor påverkan på pensionen och innebära högre pensioner överlag, säger Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank.
För exempelvis en grundskollärare som började arbeta vid 25 års ålder och i dag är 45 år och har en lön på drygt 35 000 kronor, skulle fyra extra år i arbete ge runt 5 500 kronor mer i pensionskuvertet varje månad.
– I stället för en pension på 58 procent av slutlönen blir den 73 procent, säger Madelén Falkenhäll.
Anpassa arbetslivet
För en undersköterska, som började arbetslivet vid 20 års ålder och i dag är 45 år och har en lön på 29 100 kronor, ökar pensionen med 4 700 kronor före skatt vid arbete till 69 års ålder. Det innebär en pension på 80 procent av slutlönen i stället för 64 procent.
Beräkningarna är gjorda utifrån tidigare antaganden från Pensionsmyndigheten gällande riktåldrar.
Enligt Pensionsmyndighetens typfallsberäkningar ökar den totala pensionen med 6–11 procent för varje ytterligare år i arbete efter 65 års ålder.
I en undersökning som nyligen gjordes av myndigheten tillfrågades 1 000 personer i åldrarna 20 till 65 år vid vilken ålder de tror att de kommer att kunna gå i pension. Då svarade sju av tio "när de är äldre än 65 år". Samtidigt visar en undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Swedbank att endast en tredjedel i åldrarna 18 till 65 år planerar att arbeta längre än till 65.
Skjuts på framtiden
I den undersökningen svarade hälften av dem i åldrarna 55 år och uppåt att det finns fysiska och mentala hinder för att orka arbeta längre än till 65 år.
– Svårigheten är hur vi anpassar arbetslivet till det här. Den frågan har vi lite skjutit på framtiden. Vi har förstått att vi måste arbete längre, för annars har vi ingen pension att leva på, men vi har inte riktigt förstått hur det arbetslivet ska se ut, säger Kristina Kamp.