På torsdag kommer vad som är Riksbankens sista planerade penningpolitiska besked för i år.
Det väntas bli en förlängning av stödköpsprogrammet med ett halvår, till slutet av 2021, och 100 miljarder kronor till att bolla med, enligt Peder Beck-Friis, Londonbaserad kapitalförvaltare på amerikanska Pimco.
– De började med 300 miljarder. Sedan ökade de med ytterligare 200 miljarder. Så jag tycker 100 miljarder till låter rimligt, säger Beck-Friis, vars arbetsgivare är en tung aktör på marknaden med förvaltade tillgångar för omkring 2 020 miljarder dollar (motsvarande 17 400 miljarder kronor).
Skulle kunna gå längre
Storbanken SEB:s räntestrateg Lina Fransson gör samma bedömning.
– Även om man får positiva nyheter om vaccin är man långt ifrån att vara ute ur coronakrisen och Riksbanken kommer fortsätta att göra vad de kan för att stötta den ekonomiska återhämtningen, säger hon.
Ovanpå ett utökat stödköpsprogram tror Fransson att Riksbanken kommer precisera hur mycket man kommer att återinvestera under 2021, vilket beräknas addera ytterligare kanske 60 miljarder kronor.
I teorin skulle Riksbanken kunna gå ännu längre, med minusränta till exempel.
Ett annat verktyg som ännu inte testats av Stefan Ingves och hans direktion – som används i Australien och Japan – är att sätta upp ett mål för långa obligationsräntor på marknaden och med transaktioner på marknaden se till att detta uppnås.
Riksbanken skulle även kunna signalera mer stimulansutrymme genom att som USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) formulera om inflationsmålet.
Riksbanken kan även försöka få upp inflationen med valutatransaktioner. Kronan har stärkts under coronakrisen, vilket dämpar den del av inflationen som kommer från import.
Billigt att låna
Men att börja experimentera med något av dessa verktyg just nu är inte aktuellt. Det tror vare sig Fransson eller Beck-Friis. Riksbanken antas nöja sig med mer stödköp, återinvesteringar och att bekräfta att man är redo att gå in med mer likviditetsstöd till banker om det behövs för att säkra att kreditmarknaden fungerar som den ska.
Nollräntan och stödköpen gör det billigt att låna för såväl hushåll som företag och offentliga aktörer. Det bidrar därmed till att blåsa upp värdet på tillgångar, som aktier och fastigheter, vilket i sin tur ökar risken för att det skapas finansiella bubblor som kan spricka i framtiden.
Penningpolitiska stimulanser av detta slag bidrar även till att på sikt öka de ekonomiska klyftorna, ett problem som vuxit globalt efter finanskrisen.
– Populismens tillväxt runt om i världen är ju till viss del relaterad till den ökade ojämlikheten under de senaste 30 åren. Ur ett marknadsperspektiv skapar det en viss volatilitet. Det har vi sett på senare år, med Trump och brexit och så vidare, säger Beck-Friis.
– Det tror vi kommer vara kvar de närmaste åren, tillägger han.
Stort finanspolitiskt utrymme
För finansminister Magdalena Andersson ger Riksbankens stimulanser mer utrymme att låna till finanspolitiska åtgärder.
TT: Börjar hon närma sig en smärtgräns?
– Nej. Det finanspolitiska utrymmet i Sverige är oerhört stort. De kan ta i betydligt mer än vad de har gjort, säger Beck-Friis.
Trots alla stödåtgärder i år är statsskulden bara på lite drygt 40 procent av BNP, vilket är mycket lågt jämfört med de flesta andra jämförbara länder. Dessutom får länder som Sverige i princip betalt för att låna i dagens räntemiljö.
– Gränsen är inte hur mycket man kan låna. Gränsen är inflationen, säger Beck-Friis.