Regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens om att satsa ytterligare 1,4 miljarder kronor under 2021 på bredbandsutbyggnaden i landet, samt 500 miljoner kronor under 2022 och därefter 100 miljoner kronor årligen under 2023–2025.
Satsningen ska läggas till de 200 miljoner kronor som redan har avsatts för utbyggnaden under 2021, samt de 300 miljoner kronor som avsatts för 2022. Pengarna ska användas för att nå målet att 100 procent av befolkningen ska ha tillgång till snabbt bredband under 2025, enligt digitaliseringsminister Anders Ygeman (S).
– Det enorma digitala kliv som Sverige har tagit under coronapandemin visar på behovet av det. Vi har haft alla gymnasieelever och högskolestudenter som studerat på distans, vi har haft väldigt många svenskar som har jobbat och jobbar hemma, och vi har haft ett enormt uppsving av personer som sökt vård digitalt, säger Ygeman.
"Det räcker inte"
Svenska stadsnätsföreningen, som är en intresseförening för kommunala stadsnät och bredbandsleverantörer, välkomnar satsningen. Men ordförande Mikael Ek tror inte att den är tillräckligt omfattande för att nå målet.
– Vi har specificerat att drygt två miljarder kronor behövs på årsbasis för att möta det här, men 1,6 miljarder är också bra. Om man tittar på de efterkommande åren är det aviserat avsevärt lägre summor, och det räcker inte för att säkra det politiska bredbandsmålet för Sverige, säger Ek.
– Ytterst blir det en demokratifråga, där man kan prata om dem som har tillgång och dem som inte har tillgång till digitaliseringen, säger han.
"Måste bjuda till"
Anders Ygeman säger att även kommuner, regioner och marknadsaktörer måste bidra till utbyggnaden för att målet ska kunna nås.
– Riksdag och regering har satt upp målet att alla ska ha full bredbandstäckning till 2025, och vi är uppe i 92 procent nu, säger Ygeman.
– Jag tror att vi kommer en bra bit på de här pengarna, men det kommer också krävas att kommuner, regioner och marknaden bjuder till för att vi ska klara de sista åtta procenten.