Trångboddhet, ansträngd boendeekonomi, långt pendlingsavstånd och osäkert boende är alla olika mått på bostadsbristen i landet, enligt Boverket som har analyserat svenskars boendesituation under åren 2012–2018.
– Det som sticker ut är att andelen trångbodda har ökat, säger Tor Borg, bostadsanalytiker på Boverket.
I slutet av perioden levde nära tio procent av Sveriges knappt 4,7 miljoner hushåll mer trångt än vad som kan anses rimligt utifrån hushållets behov. Totalt handlar det om 462 000 hushåll. Och sedan 2012 har trångboddheten ökat med ungefär en procent.
Drabbade barnfamiljer
Av de som lever i trångboddhet hade drygt 56 000 hushåll också en ansträngd boendeekonomi.
– Det är det mest intressanta och skarpaste av måtten och har legat mer eller mindre konstant. De har en orimlig boendesituation och inte ekonomi att ta sig ur den, säger Tor Borg.
– Av de allra mest drabbade är den största delen barnfamiljer, har låg inkomst, har någon i hushållet som är född utomlands och bor i hyresrätt.
Hur boendesituationen ser ut skiljer sig mellan olika regioner.
– Höga andelar trångboddhet hittar du väldigt mycket i Stockholmskommunerna. Men de har inte en ansträngd boendeekonomi, det är inte dominerande. Där hamnar Malmö i topp med hög andel hushåll med ansträngd boendeekonomi, säger Tor Borg.
Två trender
Samtidigt går det att se att andelen hushåll med ansträngd boendeekonomi har minskat över åren. År 2018 hade 5,3 procent av hushållen en ansträngd boendeekonomi, jämfört med 6,7 procent 2012.
– Det är två trender. Att trångboddheten ökar är trist. Men det är glädjande att andelen hushåll som har en ansträngd boendeekonomi minskar, säger Tor Borg.
Boverket har tagit fram beräkningsmodellen för bostadsbristen på uppdrag av regeringen som vill kunna följa upp frågan. Enligt Tor Borg behöver bostadsbristen beskrivas utifrån flera olika mått för att bli relevant. Det går inte att samla bostadsbristen i en siffra, enligt honom.
– Det finns många olika sorters problem och det kan du inte fånga i ett mått, säger Tor Borg.