Nordea redovisar en rörelsevinst på 306 miljoner euro, motsvarande cirka 2,7 miljarder kronor, för andra kvartalet 2020. Det kan jämföras med vinsten på 900 miljoner euro motsvarande period i fjol.
Resultatet tyngdes av kreditförluster – alltså räntor och amorteringar på lån som inte betalas – på 698 miljoner euro, vilket är en ökning från 61 miljoner euro ett år tidigare. Före kreditförluster steg vinsten till 1 004 miljoner euro, mot 961 miljoner ett år tidigare.
Men det handlar inte så mycket om kreditförluster banken faktiskt gjort, utan om avsättningar för att klara framtida kreditförluster.
– Just nu verkar det gå bättre i raskt tempo, men osäkerheten är stor. Därför tycker jag ansvarsfulla är att förbereda oss på alla scenarier, inte bara det bästa, säger Frank Vang-Jensen.
Totalt är Nordeas buffert för att klara framtida kreditförluster och andra regleringskrav nu 650 miljoner euro, enligt Frank Vang-Jensen.
Avstår utdelningsbeslut
På intäktssidan steg räntenettot, det som banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor, vilket ofta anses vara den viktigaste intäktsposten. Ökningen blev 2 procent till 1 091 miljoner euro, medan avgifts- och provisionsnettot föll 9 procent till 673 miljoner euro. Totalt sjönk rörelseintäkterna 2 procent till 2 092 miljoner euro.
– Vi har närmast oförändrade intäkter trots covid-19. Samtidigt håller vi på att bygga en stark kostnadskultur som minskat våra kostnader med åtta procent, säger Frank Vang-Jensen.
I och med minskningen på åtta procent sjönk kostnaderna till 1 088 miljoner euro.
I kvartalsrapporten konstaterar Vang-Jensen att Nordea trots stämmans beslut att bemyndiga styrelsen att dela ut högst 0:40 euro per aktie för fjolåret, så avstår styrelsen från att fatta beslut om utdelning den 1 oktober 2020, i linje med ECB:s rekommendationer.
Kraftfulla steg
Nordea är nordens största bank och har över tio miljoner privatkunder i Norge, Danmark, Sverige och Finland. Länder som under pandemin delvis valt olika väg med olika påverkan på ländernas ekonomi. Men bank-vd:n vill inte dra några långtgående slutsatser om hur respektive lands ekonomi klarat krisen så här långt.
– Det vi kan se är att konsumtionen i alla länder kommer starkt tillbaka nu även om Sverige är lite efter. Men det är viktigt att komma ihåg att de nordiska länderna är små, öppna ekonomier, säger Frank Vang-Jensen.
Han anser att regeringarna i de nordiska länderna har gjort ett bra jobb med stödpaketen, som bidragit till att många företag klarat sig.
– Jag tycker, när vi tittar brett, att alla länderna klarat sig bra. Regeringar och myndigheter har tagit kraftfulla steg och tagit beslut om bra verktyg, vilket har skickat en stark signal till marknaderna att regeringen vill stötta ekonomin att ta sig igenom covid-19, säger Frank Vang-Jensen.
Rapporten leder inte till någon stark kursreaktion – några minuter efter Stockholmsbörsens öppning pendlar aktien runt nollan.