Nedgången i april, som antas vara botten i krisen, verkar därmed inte alls ha blivit lika djup som befarat. Och för helåret räknar Torbjörn Isaksson nu med att svensk BNP krymper med 4–5 procent. Det kan jämföras med prognoser från Riksbanken och Konjunkturinstitutet på en nedgång på omkring 7 procent och Nordeas tidigare prognos på minus 6 procent.

Tiden avgörande

Men han ser trots detta en oroande utveckling på arbetsmarknaden framför sig.

"Sedan inledningen av mars har fler än en halv miljon personer korttidspermitterats och ytterligare 80 000 personer varslats om uppsägning i Sverige, motsvarande mer än 10 procent av arbetskraften. De stora talen vittnar om allvaret i situationen", skriver Torbjörn Isaksson.

Han tillägger att Nordeas ekonomer räknar med att flertalet återvänder till sina arbeten efter sommaren, men att tiden är en avgörande faktor.

"Om efterfrågan inte återvänder kan varslen och permitteringarna omvandlas till hög arbetslöshet. Då kan krisen spilla över till bostadsmarknaden, med markant fallande bostadspriser som följd. I ett sådant scenario blir hushållens höga skuldsättning en belastning, med minskad konsumtion, fallande investeringar och risk för en långvarig stagnation i den svenska ekonomin som följd", skriver han.

Stor variation

April antas bli den värsta månaden ur ekonomisk synvinkel i coronakrisen. Enligt SCB:s aktivitetsindikator präglades månaden av minskad hushållskonsumtion och lägre export, medan nedgången bromsas något av att även importen minskade.

"Både varu- och tjänsteindustrin minskar kraftigt. Även offentliga myndigheter bidrar till nedgången men inte lika mycket. Det är dock stor variation mellan olika branscher. Vissa går väldigt dåligt medan andra går bra", skriver Daniel Lennartsson, statistiker på SCB, i en kommentar.

Nästa aktivitetsindikator från SCB, för maj månad, ska redovisas den 9 juli.

Indikatorn baseras på betydligt mindre underlag än SCB:s BNP-beräkningar och har därför en lägre tillförlitlighet, enligt SCB.