Richard Wahlund, professor på Handelshögskolan i Stockholm med inriktning på bland annat ekonomisk psykologi, förklarar att det är fenomenet förlustaversion som sannolikt ligger bakom den stora tillströmningen till börsen under det senaste året.
– Man har inte så mycket andra nöjen nu under pandemin. När man ser hur andra tjänar pengar så tänker man "jag måste gå in".
Förlustaversion innebär att vi är mer rädda för att förlora, eller missa något, än vi är glad för att vinna.
– Människan har en tendens att dra ut på trender. Vi tror att det ska fortsätta, så länge man inte har någon annan information.
Unga killar är enligt många studier mer riskbenägna än tjejer, förklarar han, och den senaste tiden har de sett berättelser om hur bitcoin och aktier gjort folk snuskigt rika. Då vill de förstås hänga på, förklarar han.
– De ser anekdoter på sociala medier där enskilda berättar om sina framgångar. Då känner de att de själva vill vara en del av det.
Dataspel och nätjargong
Sannolikt har många en bakgrund som dataspelare, och är vana vid både spel och jargong på nätet, tror Richard Wahlund.
Finansinspektionen försöker varna småsparare för att ta för lättvindiga och ogrundade beslut om aktieplaceringar. Peter Hallström, finansinspektör på Finansinspektionen, känner oro för att småsparare kan bränna sig på aktiehajpen.
– Kanske väljer de att investera på dålig information, som de kan ha fått på något socialt forum som haussat en investering. De kanske inte har kritiska ögon, och hoppas på en snabb kursuppgång.
Man behöver vara medveten om riskerna då man sparar i aktier, påpekar han, och skaffa sig kunskap i stället för bara hänga på det som sägs på sociala medier. Annars finns risk att man förlorar sina pengar.
– Vi får ta emot en hel del klagomål från sparare som förlorat pengar och som tycker att de lurats att spara. Vi säger alltid att man måste läsa på. Snabba svängningar kan göra att många förlorar, liksom flockbeteende, säger Peter Hallström.
Men frågan är om de unga killarna verkligen lyssnar på råd från myndigheter.
Det tror varken Peter Hallström eller Richard Wahlund. Inte heller Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och forskare inom ekonomisk psykologi på Handelshögskolan i Stockholm.
Avståndstagande från experter
– Sannolikt inte. Det kan också vara så att en av drivkrafterna är avståndstagande från experterna, säger han, och refererar till det som i vintras hände med aktierna det amerikanska spelbutiksföretaget Gamestop.
Där var det stora investerare i hedgefonder som hade satsat på att aktierna i Gamestop skulle gå ned, men småsparare gick emot och lyckades pressa upp aktien så att den rusade i början på året. Några tjänade massor av pengar, men många förlorade väldigt mycket.
– Ja, jag tycker att man kan vara orolig för dem som spekulerar så här. Men samtidigt som vi säger det bör vi också fråga oss själva vad som i så fall är ”rätt” sätt att investera på.
Vissa av dem som satsar så här tänker "det kan gå", förklarar han. De vill ha pengar som förändrar livet och spelar därför högt.
Gråtråkiga riskbedömningar och gedigen erfarenhet biter inte nödvändigtvis på den här gruppen, enligt Gustav Almqvist.
– Inom min forskning så är det skillnad på risk och osäkerhet. Risk kan beräknas utifrån sannolikhet. Men osäkerhet är motsatsen till risk, det helt oförutsägbara.
– Ta Gamestop-fallet, där såg de som satt på hedgefonderna risk. Men det som de fick var osäkerhet då småspararna satsade emot. Vem hade trott att det skulle hända? Eller pandemin för den delen. I en osäker värld kan det vara svårt att skilja bra investeringar från dåliga på förhand.
De unga killarna som slänger sig in på börsen nu vill vinna stort, och det kanske också några gör, tror han.
– Deras investeringar bygger mer på "tänk om" än beräknade risker. De satsar på "tänk om-aktier" hellre än att lyssna på råd, säger Gustav Almqvist.
