Förra året blev ett trendbrott när det gäller den svenska mjölkproduktionen. Efter att under en längre tid ha backat gick utvecklingen i motsatt riktning.

Årsstatistik från Jordbruksverket visar att invägningen av mjölk under 2020 låg på 2 772 000 ton, en ökning med 68 000 ton, eller 2,5 procent.

Siffrorna är de högsta sedan 2016, samtidigt som antalet mjölkkor ökade med 3 000 djur, eller cirka en procent.

– Vi har efter flera år med minskad produktion varit på väg mot vad jag skulle jag säga en kritisk nivå där det blir så få mjölkbönder kvar i Sverige att det är svårt att upprätthålla veterinärkompetens, samtidigt som underlaget för foderindustrin har minskat. Därför är det glädjande att få en tillväxtkurva, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström, som själv är mjölkproducent.

Coronapandemin en bidragande faktor

En betydande effekt av coronapandemin, enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF), är att efterfrågan på svenska livsmedel har ökat, bland annat mjölk.

– Vi ser den effekten på flera kategorier, såväl mejerivaror som kött. Den grundläggande drivkraften är att vi har mycket högre andel försäljning av svenska produkter i livsmedelsbutiker än i restaurang och storhushåll. När svenska folket går mindre på restauranger och äter hemma i större omfattning driver det också efterfrågan, säger Palle Borgström.

Drabbade av torkan

Just mjölkproducenterna har drabbats i stor omfattning av den torka som har plågat svenska lantbrukare vid flera tillfällen, bland annat sommaren 2018, vilket har gett kraftigt förhöjda foderkostnader.

Gynnsamma skördar har dock nu gett bättre grovfodertillgång, samtidigt som mjölkpriset har stabiliserats. Exempelvis Arla kunde under 2020 betala ut det högsta genomsnittliga mjölkpriset för konventionell mjölk till ägarna på sex år.

– Mjölkbönder har under ett par år varit vana vid väldigt volatila priser, men nu har det under två år varit relativt stabila priser och det betyder mycket för en näring som har en stor andel fasta kostnader, säger Palle Borgström.