Kontanter har på kort tid blivit en fråga som delar befolkningen. Många butiker, kaféer och restauranger har slutat ta emot dem, och betalappen Swish används ofta för mindre transaktioner. Samtidigt klarar sig grupper i samhället inte utan sedlar och mynt.

– Ungefär tio procent av befolkningen vill använda sig av kontanter i olika grad. Användandet är större bland äldre, nyanlända, funktionsvarierade och personer utan bankkonto, säger Johan Nilsson, kund- och marknadschef på kontanthanteringsbolaget Bankomat.

Påskyndat digitaliseringen

Under de senaste åren har kontantuttagen, räknat i kronor, minskat med omkring tio procent årligen. Men under första halvåret 2020 minskade uttagen med 18 procent, jämfört med samma period i fjol, visar Bankomats statistik.

– Det har varit ett minskat användande av kontanter i samhället under drygt tio års tid, med en ganska stabil och förutsägbar nedgång, säger Nilsson och fortsätter:

– I år ser vi en pandemieffekt, minskningen har varit betydligt större. Dels minskade konsumtionen, men pandemin har enligt många bedömare också påskyndat digitaliseringen i samhället. Vi har gått tre–fem år framåt i digitaliseringsgrad.

"Nytt normalläge"

Johan Nilsson tror inte att kontantanvändningen tillfälligt studsar uppåt igen när pandemin är slut.

– Jag tror att vi kommer att gå tillbaka till en långsammare minskningstakt, det vill säga att vi har fått ett nytt normalläge där vi fortsatt långsamt kommer att få se en vikande trend, säger han.

Vid nyår träder en ny lag i kraft, som tvingar landets sex största banker att tillgodose behovet av bankomater i Sverige.

– Än så länge har det inte kommit några digitala alternativ som är så pass bra att de kan ersätta kontanter fullt ut. Jag tror att det är ganska lång tid tills dess, minst 10–15 år, säger Nilsson.